Travhästarna kom in i Josefines liv redan när hon var fyra.
– Min mammas sambo Leif Borg var travtränare på Åby. Så jag är uppväxt med hästar, säger Josefine.
Josefine började tidigt med ponnytrav.
– Tror jag körde mitt första lopp när jag var åtta. I tävlingen därpå vann jag åt Olle Elfstrand.
Fick sin license i tonåren
Licensen för att köra monté klarade hon redan då hon var 15 år.
– Sedan tvingades jag vänta i tre år för att få tävla men körde lopp utan vinstpengar.
Josefine gick på Nuntorps naturbruksgymnasium med inriktning trav:
– Men efter studenten sommarjobbade jag på ett café och restaurang i Trollhättan. Travintresse gick på sparlåga i några år.
Reglerna i monté är ungefär som i trav. Samma startsystem och samma distans.
– En del hästar kan känna sig lätt stressade med en sulky bakom sig. De passar jättebra för montélopp. Andra känner sig mer fria med en ryttare på ryggen.
Det var förstås trist att tvingas vänta på debuten.
– Tråkigt, men jag fick köra uppvisningslopp.
Den dag då Josefine fyllde 18 blev hon även myndig för att tävla i monté.
Hon vann med en häst tränad av evighetsmaskinen Olle Elfstrand, på Åby. Legendaren, 80 år fyllda och ännu aktiv, har själv segrat i 2 000 lopp och tävlar än i dag – han är den förste som vann över en miljon kronor i prispengar.
Redan i andra loppet, på Josefines dåvarande hemmabana Åby, tog hon sin första seger i monté. Hon vann sedan Monté-SM två år i rad och blev en av Sveriges mest framstående montéryttare.[
2015 blev hennes vinnartid den snabbaste i loppets historia, 1.12,8 över 2140 meter.
– Tre år senare vann jag Olympia-montén. Det var förstås stort, säger hon.
En montéryttare måste väga minst 65 kilo. Josefine:
– I början låg jag på gränsen och tvingades rida med tyngder.
Din syn på monté?
– Ryttaren är ett med hästen, ett samspelt team. Jag känner när hästen börjar bli trött. Det är inte på samma sätt med en vagn bakom.
77 gånger pengarna
Sulkyloppen går något fortare. Som kusk vann Josefine ett lopp som gav 77 gånger pengarna.
– Lasse Kronér hade satsat på mig och var förstås väldigt glad…
Körlicensen för trav tog Josefine några år senare. Sedan dess har hon vunnit många miljoner till kusarnas ägare.
Hennes försörjning kommer främst som tränare på en stor hästgård där hon också bor utanför Vara. Axevalla är numera hennes hemmabana.
– Sedan fem år är jag min egen chef, säger Josefine.
Hon brinner för travet, vilket monté är en del av.
Schemat är oftast tajt.
– I dag ska jag hinna med att träna tio hästar. Två dagar i veckan jobbar jag som veterinärassistent på en hästklinik här intill. Fast att bli veterinär är inget jag siktar på.
Dina främsta egenskaper?
– Jag förivrar mig inte, har bra tempobedömning, känner när hästen börjar bli trött och har god hand med hästarna.
Dina mål?
– Att träna hästar är jätteroligt – så länge jag kan livnära mig på det. Det går inte att tjäna tillräckligt för att försörja sig enbart på monté. Sporten är så liten i Sverige. I Frankrike är den lika stor som trav. Det är långa vägar, nästan en arbetsdag bara för att åka tur och retur till exempelvis Mantorp, ibland för ett enda lopp.
Allt är inte alltså guld och gröna skogar. Intäkterna är fem procent på segerpremien 25.000, det vill säga 1.250 kronor, minus kostnaden för resan.
– Jag försöker få skjuts varje gång och tror inte att montén blir så stor i Sverige när inte ens de tre bästa får pengarna att räcka, säger Josefine.
Hamnade mellan hästen och vagnen
Allt kunde ha slutat redan 2018. Under en träning blev hästen rädd och skenade. Josefine föll ur sulkyn, hamnade mellan hästen och vagnen.
– Hästen sparkade med bakbenen och gjorde kaffeved av vagnen. Om jag legat kvar hade jag blivit ihjälsparkad, säger hon.
Josefine klarade sig undan med ett brutet ben och en bruten arm.
– Jag som annars är en aktiv person tvingades ta med mig fram i rullstol i tio veckor. Värken gjorde att jag tvivlade på om jag skulle kunna gå igen. Vidrigt.
Men hon hade inte en tanke på att ge upp.
– När det var som värst och jag blickade ut över hagen önskade jag inget hellre än att jag skulle kunna ta mig dit igen: På mina egna ben.
Josefine Ivehag
Ålder: 34.
Yrke: Montéryttare, kusk, travtränare och veterinärassistent på hästklinik.
Bor: Bjertorp, Kvänum.
Familj: Sambon Eric Flygare, mamma Pia Ivehag och Leif Borg, pappa.
Så kopplar jag: Kollar på tv-trav, äter god mat och tar det lugnt.
Talang: Snäll.
Dold talang: Jag är bartender, bäst på Bloody Mary.
Skjuter gärna upp: Ett jobbigt samtal.
Bild på mobildisplayen: När jag och Roxy var i Frankrike.
