I snitt får vi i oss 107 gram per dygn – i Kongo-Kinshasa bara 25 gram.
Multiplicera din vikt med 0,80 så får du fram hur många gram protein du bör äta per dag. Väger du 70 kilo behöver du alltså 56 gram protein. Livsmedelsverket rekommenderar 50–60 gram per dag.
Lägger man kartan över köttkonsumtion i världens länder bredvid en karta som visar antal undernärda blir mönstret tydligt. Konsumtionen av kött, och även intaget av protein, har stark koppling till den globala snedfördelningen av resurser över huvud taget.
Kongo-Kinshasas 71 miljoner invånare är näst fattigast i världen. Där får varje person i snitt bara i sig 25 gram protein per dag. I Moçambique är motsvarande siffra 38 gram, i Eritrea 47 och i Rwanda 49 gram.
Världens största proteinintag har inte Brasilien eller Argentina, trots sina stora boskapsjordar och sin foderproduktion, utan Island där det äts mycket fisk och lamm. De flesta västeuropeiska länder ligger mellan 100 och 115 gram. I Finland, Norge och Sverige är siffran 107 gram, eller drygt 39 kilo protein per år.
Protein finns förstås inte bara i kött och fisk utan även i olika slags grönsaker och baljväxter. Men i utvecklingsländer med ont om animaliskt protein kan läget dessutom förvärras om basvaran utgörs av ett proteinfattigt livsmedel, som till exempel kassava. Tecken på proteinbrist är minskat immunförsvar, sämre sårläkning, trötthet och apati. I det perspektivet ter sig jakten på den perfekta kroppen som ett lyxproblem för välnärda västerlänningar, och kvaliteten på olika slags syntetiskt protein som en icke-fråga.
Utvecklingen i västvärlden går inte heller mot en utjämning av proteinintaget. För tjugo år sedan var Sverige i det närmaste självförsörjande på nötkött. Idag äter vi dubbelt så mycket – drygt 20 kilo per person och år – och tvingas därför importera nästan hälften.
Den genomsnittlige världsmedborgaren behöver 0,27 hektar jordbruksmark för sin totala livsmedelskonsumtion, medan en svensk använder 0,41 hektar. Om femton år, när vi beräknas vara åtta miljarder människor på jorden, kommer den tillgängliga jordbruksarealen per person att ha sjunkit till 0,19 hektar.
År 2050 kan vi vara uppe i nio miljarder människor. Då måste livsmedelsproduktionen öka med 70 procent för att mätta alla. Många studier visar att det är en ekvation som inte går ihop med oförändrad, eller till och med ökad, animalieproduktion.
Men problemet med att få jordens resurser att räcka till så många är bara den ena sidan av myntet. Den andra är det nära sambandet mellan mat och miljö. Sett ur ett livscykelperspektiv är nötkött det allra mest energikrävande livsmedlet, och därför inte det lämpligaste sättet att tillgodose vårt proteinbehov.
Inte ens om man äter kyckling varje dag i veckan blir utsläppen lika höga som vid en portion nötkött. Produktionen av 140 gram nötkött orsakar ett utsläpp på mellan 120 och 170 så kallade koldioxidekvivalenter – CO2e – medan lika mycket svensk kyckling bara ger upphov till 10 CO2e. Som en jämförelse ger en portion vegetarisk ärtsoppa på 350 gram ett utsläpp av växthusgaser på 2 C02e.
Enligt FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, svarar animalieproduktionen för 18 procent av den totala uppvärmningen av jordens klimat.
På FN:s klimatkonferens i Cancún nu i december framhöll FAO:s generaldirektör Jacques Diouf vikten av att koppla ihop mat- och klimatfrågorna. "Vi kommer inte att uppnå en tryggad livsmedelsförsörjning om det inte görs betydande investeringar till jordbrukssektorn för anpassning till klimatförändringen och katastrofförebyggande arbete", sade han.
Fotnot:
Underlag till artikeln är hämtat från:
FAO, Food and Agricultural Organization of the United Nations, bland annat statistik över köttkonsumtion och undernäring.
Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan, Naturvårdsverket 2010.
Naturvardsverket.se: Klimatanpassad mat.
Världsnaturfonden, WWF: Living Planet Report 2008.
SOU 2005:51, Bilen, biffen, bostaden av Stefan Edman
Miljöförbundet Jordens Vänner, Björn Möllersten: Det saknade miljömålet. Om miljöpåverkan i andra länder av svensk konsumtion.
I våras skrev regeringen i sin proposition Svenska miljömål att "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö och hälsoproblem utanför Sveriges gränser (generationsmålet)".
Miljömålspropositionen kritiserades av bland andra Svenska Naturskyddsföreningen för att vara ett skal utan innehåll. "När regeringen sänker takten i arbetet faller notan på våra barn", sade ordföranden Mikael Karlsson.
Om hela jordens befolkning skulle ha samma levnadsvanor som vi i Sverige skulle det behövas nästan tre jordklot. Skulle alla leva som amerikanarna skulle det krävas fem jordklot.
Sveriges ekologiska fotavtryck beräknas till 5,1 globalhektar, gha, per person, USA:s till 9,4 gha medan Etiopien har ett totalt ekologiskt fotavtryck på 1,4 och Pakistan 0,8 gha per person.
En globalhektar är en hektar av biologiskt produktiv yta med en genomsnittlig global produktivitet under ett visst år.
Källa: Världsnaturfonden, WWF: Living Planet Report 2008.
Varje svensk har tagit en del av jordens åkermark i anspråk för den mat hon äter. En tredjedel av svenskens matavtryck ligger i andra länder.
Den yta varje svensk tar i anspråk när vi äter uppgår till 4000 kvadratmeter per år, eller 10 kvadratmeter om dagen.
75 procent av vårt matavtryck utgörs av åkermark där man odlat foder till djur.
Ungefär en tredjedel av utsläppen av växthusgaser från världens köttproduktion kommer från skog som avverkas för att få mer betesmark, framför allt i Sydamerika.
Varje svensk äter idag i snitt nästan 85 kilo kött per år. Skulle vi bara äta den mängd kött vi själva producerar skulle motsvarande siffra bli 50 kilo.
48 procent av nötköttet, 60 procent av lammköttet, 40 av kycklingköttet och 28 procent av grisköttet importeras.
Källa: Mat & Klimat av Johanna Björklund, Pär Holmgren och Susanne Johansson
I år beräknas 925 miljoner människor vara undernärda eller kroniskt hungriga. Av dem är 70 procent kvinnor.
Samtidigt lider 25 miljoner barn och 250 miljoner vuxna i världen av fetma.
Källa: FAO
Igår klockan XXXX fanns det 6,892,418,398???? människor på jorden.
Källa: www.worldometers.info
Koldioxidekvivalent, CO2e = mängd av en växthusgas uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan; 1 kg metan motsvarar till exempel 21 kg koldioxid.
Källa: Naturvårdsverket
