Det bästa hjälpmedlet för att identifiera fåglar är öronen, menar thomas Liebig.
Det bästa hjälpmedlet för att identifiera fåglar är öronen, menar thomas Liebig. Bild: Gustaf Ostberg

Meditation med en tygeltärna i kikaren

För ornitologen Thomas Liebig från Stenungsund är fågelskådning både spännande och lärorikt och något han sysslat med i snart femtio år. Och när han inte fågelskådar guidar han gärna nyfikna naturälskare i skog och mark i jakt på sällsynta växter och djur.

ANNONS
|
Det bästa hjälpmedlet för att identifiera fåglar är öronen, menar Thomas Liebig.
Det bästa hjälpmedlet för att identifiera fåglar är öronen, menar Thomas Liebig. Bild: Gustaf Ostberg

Vinden tar i ordenligt över Jordhammarsviken i Ödsmål utanför Stenungsund. Ruskar i grenarna på tallarna och enarna som böjer sig i de kraftiga vindbyarna. Havet är klarblått och upprört, det vita skummet slår över den gråa graniten. Det är dagen efter en rejäl storm som dragit fram över Bohuslän och också en perfekt dag för att titta på sjöfåglar.

För just efter en stormig natt söker sig sjöfåglarna till läiga vikar och vatten och chansen att få se lite mer ovanliga fåglar är stor.

Thomas Liebig ställer upp tubkikaren på berget. Ibland kan man få se havsörnar på en kobbe strax utanför viken men idag är kobben tom. Kanske är vinden fortfarande för hård?

ANNONS

Årstiden erbjuder sällsynta fåglar

– Den här tiden på året finns chans att se fåglar som är lite mer sällsynta. Förra helgen såg jag till exempel skäggmesar i vassen där borta, de sitter och äter fröerna längst upp på vippan, säger Thomas Liebig.

Han har i snart femtio år ägnat en stor del av sin fritid åt bland annat fågelskådning och han har tillbringat oräkneliga timmar i skog och mark.

– När jag gick i åttan flyttade min familj till Stenungsund från Uddevalla. Min pappa fiskade och var mycket ute i naturen och min morfar var jägare och jag följde ofta med dem ut. Ganska direkt gick jag med i Fältbiologerna som hade en stark föreningsgrupp i Stenungsund på 1970-talet, berättar Thomas Liebig.

Skyddade pilgrimsfalkar

Under flera år på 1980-talet hjälpte han till att skydda de då utrotningshotade pilgrimsfalkarna, som hade en sällsynt häckningsplats vid en sjö i närheten. Falkarna var hotade av både äggtjuvar och människor som tog ungarna för att sälja som jaktfalkar utomlands. Fältbiologerna sov ute vid klipporna för att vakta fåglarnas bon. Efter många års idogt fältarbete kunde pilgrimsfalkarna häcka ostört och populationen växte.

Jodhammarviken är perfekt för sjöfåglar, då vikarna ger bra lä i vinden.
Jodhammarviken är perfekt för sjöfåglar, då vikarna ger bra lä i vinden. Bild: Gustaf Ostberg

Intresset för djur och natur ledde till att han utbildade sig till adjunkt i biologi, geografi och kemi. Under åren som lärare på Orust försökte han locka elevernas intresse för naturen, dels genom olika fältutflykter där man ringmärkte fåglar men också genom att placera kameror i holkar, så eleverna kunde se ruvning och kläckning i realtid.

ANNONS

– Vi jobbade mycket ute i fält med eleverna, så alla sinnen fick vara med. Numera har fältstudierna tyvärr fått allt mindre utrymme i skolan, säger han.

Idag är Thomas Liebig pensionär från läraryrket och dagarna är fyllda av egna naturupplevelser från morgon till kväll.

– Jag försöker vara ute varje dag oavsett väder. För mig är det viktigt att komma ut i naturen. Det är en sorts meditation att fågelskåda och jag tror att det är därför det är så populärt bland många. Jag har inte själv koll på hur många olika arter jag sett totalt men det är många, säger han.

Har ringmärkt 100 000 fåglar

På andra sidan skogsdungen vid Jordhammarsviken friskar vinden i ordentligt. Stativet vacklar oroväckande i vinden men nere i havsviken ligger vattenytan slät. Ett gäng knipor och ejdrar simmar lugnt omkring och ejderhannarna har så smått börjat spela för honorna.

Genom åren har Thomas Liebig ringmärkt drygt 100 000 fåglar i olika projekt och på olika platser i Sverige. Ringmärkningen av fåglar används för att dels följa fåglarnas rörelsemönster och dels för att hålla koll på populationen. Fåglarna fångas in i mjuka nät och märks med en liten metallring runt benet.

– Fåglar är faktiskt en sorts miljökontrollanter. Det går ganska fort att se när miljögifter och annat påverkar naturen, eftersom fåglarna påverkas först. Idag ser man hur skogs- och jordbruk gynnar några arter, medans andra får stryka på foten. Det gäller speciellt arter som tidigare levde i forna kulturmarker, som stare och tofsvipa. Även klimatförändringarna påverkar fåglarnas levnadsmönster, arter som aldrig övervintrade i Sverige är numera stannfåglar som vissa falkar, berättar Thomas Liebig.

ANNONS

Hans kunskap om djur och natur är gedigen och eftertraktad och han håller ofta guidade vandringar längs Bohuskusten, bland annat för Västkuststiftelsen.

Så vilken är den mest ovanliga fågel han sett?

– 1999 upptäckte jag och två kompisar en helt ny art i Sverige, det var en tygeltärna. Den har bara skådats en gång till i Sverige efter det.

Thomas Liebig tystnar. Tittar ut över viken. Ställer in tubkikaren och säger:

– Det är det som är så spännande med fågelskådning. Du vet aldrig vet vad du får se och vad som väntar där ute.

Thomas Liebig

Ålder: 63 år

Bor: Ödsmål utanför Stenungsund.

Familj: Sambo, två vuxna barn och två barnbarn.

Gör: Naturguide.

Intressen: Djur och natur, sport och läsa böcker.

Fem tips vid fågelskådning

Ta med en bra handkikare och en tubkikare

Använd din hörsel. Du hittar många fåglar med hörseln.

Träna dig på att känna igen olika fåglars läten.

Använd en bra app exempelvis Fågelguiden.

Skriv fältdagbok.

ANNONS