När Ulrika Casselbrant väntade sitt andra barn var hon med i en grupp för gravida. En tjej i gruppen berättade om något som kallas för EC, elimination communication, som hon skulle använda sig av med sin bebis. Det innebär att tidigt lära sig sitt barns signaler eller rutiner när det behöver kissa eller bajsa och då hålla barnet över handfatet eller toaletten, i stället för att förlita sig på blöjor.
– Jag tyckte själv först att det lät vansinnigt. Som något man gör i länder där blöjor blir för kostsamt. Varför skulle man göra det här i Sverige? Men hon berättade att det mer handlade om kommunikation mellan barn och förälder. Då tänkte jag att jag inte kan vara så fördomsfull att jag inte testar, säger Ulrika Casselbrant.
Tanken är sedan att man håller barnet över handfatet eller toaletten när det är dags.
Hon höll sin son över handfatet och han kissade direkt. Ulrika märkte också att det fungerade att vara uppmärksam på hur hennes barn kommunicerade.
– Efter några veckor, när han var tre månader ungefär, började han söka ögonkontakt och använda ett särskilt gnälljud när han blev nödig.
Nu, nio år senare, jobbar Ulrika Casselbrant som undersköterska inom neonatalvården, har skrivit böcker om metoden och kallar sig babypottningscoach. Hon diskuterade med andra i en Facebookgrupp vad man kunde kalla EC på svenska och kom fram till babypottning, som lät mindre högtravande än det engelska ”elimination communication”.
LÄS MER:Föräldrarna som väljer bort förskola för sina barn
LÄS MER:Forskning ska pröva om kärnfamiljen verkligen är bäst för små barn
De flesta använder blöja som backup vid babypottning
I praktiken innebär babypottning att man håller utkik efter signaler från barnet, till exempel att det vrider på sig och blir oroligt, gnyr eller söker ögonkontakt. Med tiden lär man sig när det är dags att erbjuda sitt barn en plats att kissa eller bajsa på.
Tanken är sedan att man håller barnet över handfatet eller toaletten när det är dags. Hur lång tid det tar kan variera.
– Att vänta flera minuter är ingen vits. Men ge det en liten stund och känn efter själv. Vi vuxna måste slappna av när vi går på toaletten och det är samma för barn.
De flesta använder blöja som backup som man tar av när det är dags. En del använder bara babypottning hemma, medan andra gör det dygnet runt. Vissa barn är väldigt tydliga med att signalera när de behöver gå på toaletten. Andra är mindre tydliga och då kan man göra det på rutin, till exempel när de har sovit eller när man plockar ur barnet ur babyskydd eller bärsele.
LÄS MER:De har valt att bara ha ett barn
LÄS MER:Så skyddar du ditt barn från problem med ”paddnacke”
Barn i skolåldern ber om blöja
År 2013 publicerade Sahlgrenska akademin en jämförande studie om potträning i Sverige och Vietnam. De vietnamesiska barnen pottränades från födseln och blev i snitt blöjfria vid nio månaders ålder. Två år senare ändrade BVC sina riktlinjer till att föräldrar rekommenderas introducera pottan redan innan barnet har börjat gå.
Om man låter blöjorna sitta på hela tiden tills barnet är tre år kan det bli svårt att ta bort dem sen.
Just nu pågår studier i Göteborg och Falun, där man följer barn som börjat pottränas i olika åldrar, för att utreda om det finns ett samband mellan att svenska barn allt oftare blir förstoppade och att de går längre upp i åren med blöja.
– Vi ser fler barn som blir förstoppade och som får urinvägsinfektioner och det har ett samband med att svenska barn blir blöjfria allt senare. När man står upp och kissar och bajsar i en blöja blir det ett småskvättande som inte är bra. Sitter man ner på en potta kan bäckenbotten slappna av och man tömmer mer tomt, säger Therése Saksö, barnläkare med inriktning mot tarmsystem och njurar.
Hon berättar att barn på 1970-talet blev blöjfria vid senast två år medan genomsnittet i dag ligger på 3,5 år dagtid och fyra år nattetid.
– Jag tror att babypottning kommer bli allmän rekommendation framöver. Det är bra dels för barnet, dels för miljön och ekonomin. Att använda blöjor så länge är ett jättestort miljöhot där man gör av med i snitt 8 000 blöjor och bränner 20 000 kronor per barn.
Sen blöjavvänjning kan försvåra potträningen
Ulrika Casselbrant menar att sen blöjavvänjning kan göra processen svårare.
– Så som blöjorna ser ut i dag har de inte alltid gjort. I dag är de supertorra och kan rymma en och en halv liter kiss. Om man låter blöjorna sitta på hela tiden tills barnet är tre år kan det bli svårt att ta bort dem sen. Barnet kan känna oro för att bajsa någon annanstans. Det finns barn som börjar skolan som fortfarande ber om en blöja att bajsa i, säger Ulrika Casselbrant.
Hon menar att ett barn som sitter på en potta hamnar i en mer ergonomisk position som det är lättare att tömma tarmen i. Det kan hjälpa barn som har problem med gaser och minskar också risken för urinvägsinfektion.
– Den allra största vinsten för mig har varit att kunna förstå mitt barn i större utsträckning. Att lär mig vad gny och gnäll egentligen betyder.
LÄS MER:Stora skillnader på inskolning hos Göteborgs förskolor
