Ett tiotal ungdomar har samlats nedanför läktaren på Angereds idrottsplats. Alla verkar förväntansfulla inför stundande löpträning. En kort stund senare har alla löpare lämnat idrottsplatsen och försvunnit ner i skogen mot Lärjeån.
Kvar i kvällssolen på läktaren står Roland Ladestam.
– Det är härligt att känna pulsen. Engagerade ledare, som inte får en spänn betalt, och ungdomar som ser glada ut både när de ger sig iväg för lite löpning och när de kommer tillbaka. Barn som ser lyckliga ut när de är här, det får jag mycket energi av.
Han tillägger att det allmänna tjôtet innan träningen också är viktigt. Roland betonar att verksamheten måste genomsyras av en känsla av laganda, även om många grenar bygger på individuella prestationer. Och att ungdomarna alltid är det viktigaste. Han menar att det finns föreningar som plockar åt sig delar av ungdomarnas pengar och bedriver någon slags A-lagsverksamhet långt ner i seriesystemet. Där de bästa träningstiderna tilldelas A-laget, till följd att de som är åtta år kan få träningstider efter klockan 19.
– Min idrottshjärna blir tokig av sådant, så ska det inte vara. Här är det inte heller många som hämtar barnen efter träningen, så det ska passa med bussar. Ibland följer vi med, men det kan vi inte alltid göra.
”Samba-Erik” leder träningarna
En av klubbens mest populära sektioner, futsal för flickor, leds av fotbollskändisen Erik ”Samba-Erik” Johansson. Eller som de själva kallar deras variant: brasiliansk sambafotboll. En variant av futsal där musiken finns med och där det är viktigare att ha kul och slå bra passningar än att göra mål.
Roland växte upp i Majorna, men när egna familjen blev större i början på 1980-talet och det behövdes lite mer plats gick flyttlasset från Masthugget till Angered. Han kände till området eftersom han då jobbade på Hjällboskolan som yrkesvägledare. Han trivdes från första stund. Nära till gröna naturområden och en småstadskänsla.
– Går man på Ica träffar man säkert tio personer man känner, ofta föräldrar till barn som varit med i klubben. Sedan är det också positivt att man lärt sina barn en del om internationella relationer. Och genom att jag blev ungdomsledare och bodde i området fick jag en respekt och kontakt med föräldrarna som jag kanske inte fått om jag inte hade engagerat mig inom idrotten.
Alltid en boll med i leken
Idrott har alltid varit ett stort intresse. Han minns hur han och hans kompisar under uppväxten i Majorna gick mellan idrottsplatserna. Däremellan hittades en liten gatstump som passade för till exempel landhockey.
– Så fort det rullades ut en boll, så höll jag mig där tills det var dags att gå in för kvällen.
Som vuxen blev det för egen del mest handboll, men olika idrotter och utbildning har varit en röd tråd genom hela livet. Dels som ungdomsledare, och dels som yrkesvägledare på olika skolor där han fick en roll att försöka få de som inte riktigt ville gå i skolan att ändå ta sig dit.
– Jag blev yrkesvägledare för att jag tyckte det var den enda platsen i skolan där man tog ställning för den svagare eleven. Lärarna struntade oftast i dem. Jag satt mycket med lärare och förklarade att det inte hjälper att sparka ut dem.
Politiskt till vänster
Roland gör ingen hemlighet av att han står till vänster på den politiska skalan.
– Solidaritet har alltid varit viktigt för mig. Jag har alltid ställt mig på den svages sida.
Angereds IS klubbfärg är rött och när Roland nämner favoritlag som Örgryte IS och Liverpool (alla röda) och att han som ung, innan han intresserade sig för politik, även gillade de sovjetiska landslagen i hockey och fotboll.
Sedan ett par år är han en glad pensionär, men tillbringar minst tre dagar i veckan på kansliet i Angered. Alla idrottsföreningar vill så klart ha mer resurser, men Roland har några konkreta önskemål, eller drömmar om man så vill.
– De borde öka aktivitetsbidraget vi får för varje ungdom som deltar i en aktivitet och ta bort taxorna för arenorna. Sedan skulle jag gärna se att man rustar upp den här vallen till en tävlingsbana så man kan ha tävlingar som SM. Det är inte så mycket som behövs, bara två löparbanor till.
Roland Ladestam
Ålder: 68 år.
Bor: Kortedala.
Familj: Hustrun Lotta, barnen Christoffer, Ia och Camilla och tre barnbarn.
Gör: Pensionär, men jobbar ideellt som ordförande för Angereds IS.
Intressen: Natur, idrott och familjen.
