Sadla om till författare var inget svårt fall för Ditti

Efter ett långt yrkesliv slog Ditti Arvidsson till och skrev en roman. I den har smarta hjärnor ersatt biljakter, våld och pangpang. Men att bli en ny deckardrottning planerar hon inte.
– Många som skriver deckare upprepar sig. Att en författare alltid beskriver hur huvudpersonen alltid blir avtvingad sitt tjänstevapen är bara tröttsamt, säger hon.

ANNONS
|

Ditti läser väldigt mycket, allt möjligt.

– Lite motsägelsefullt helst feelgood men inte biografier, säger hon.

Under sina många år som administratör inom sjuk- och tandvården funderade Ditti till och från på att skriva en bok. Två år efter pensioneringen är ”Ryska dockor & kalejdoskop klar.

– Handlingen går framåt utan polisjakter, våld och skottlossning, säger debutanten om sin rysare.

Fast hon var tvungen att ge ut den själv eftersom många andra också skrivit en bok under pandemin:

– Därför har förlagen manusstopp. Då tappade jag sugen. Men så läste min man om hur man själv kan ge ut en bok. Då gjorde vi det.

ANNONS

Gav ut bok på eget förlag

En annan stötesten var att förlagen vill att framför allt nya författare anlitar en lektör för att kolla språket. Ditti:

– En sådan ska ha 5.000 för att läsa ett enda kapitel. Pengar jag inte har. Sen kanske lektören ändå påpekat petitesser eller gjort tummen ner.

Boken blev som hon tänkt sig. Det uppstod ett sug direkt. Beställningar drällde främst in från tidigare arbetskamrater på Region Halland – och andra vänner.

– Responsen blev väldigt positiv, jag fick beställa fler böcker från tryckeriet. Än vet jag inte hur det här ska sluta. Men än så länge rör det sig om blygsamma upplagor.

Efter bollande med olika idéer föll handlingen på plats när Ditti väl satt vid datorn.

– Fast manusstoppet hade medfört att jag tappade sugen – ett litet tag.

Tillsammans med sin man Jan gjorde hon ett omslag till boken och gav ut den själv.

– Boken blev lika bra som jag hoppats. Bara lyckan att få hålla den i handen, skrivandet och få det som en bok, helt fantastiskt. Jag började lipa. Alla borde få uppleva när en så här lång dröm går i uppfyllelse. Det hade nästan varit värt att gå förlust för att få uppleva detta, säger Ditti och drar på smilbanden.

ANNONS

Smugglar ädelstenar

”Ryska dockor” handlar om kidnappning, fulspel och försök till hämnd.

En svensk tjej, Rebecca, arbetar på ett svenskt finansbolag i Sankt Petersburg. Pappan är diplomat på svenska ambassaden i samma stad.

– På en regeringsmiddag träffar hon en man. Det visade sig att han smugglade ädelstenar från Sydafrika i ryska dockor till Sankt Petersburg och sedan i kalejdoskop till Göteborg. Hans baktanke är att dra in Rebecca i detta.

Smugglaren avslöjas. Efter avtjänat straff kidnappar han Rebecca och för henne till ett torp i Anneberg. En känd ort för Ditti. Hennes pappa Gunnar föddes där och hon har själv bott i samhället. Hennes mamma Nanny är från Fjärås.

– Smugglaren är övertygad om att det var Rebecca som angav honom. Jag valde Anneberg och Göteborg för att jag för mitt inre ville ha en bild på ett ställe, så att jag i tanken kan följa med i geografin, säger Ditti som själv växte upp i Kortedala.

Boken slutar lyckligt.– Ja, fast inte för alla, säger Ditti med ett snett leende.

Ny bok på gång

Projektet tog två år att genomföra, medräknat den tid då det låg nere. Ditti:

– Min man har läst igenom texten, sett till så att kommateringen blivit rätt och att meningarna avslutats där det ska vara punkt. Det är jag helt kass på. Annars har familjen inte varit inblandad.

ANNONS

Många frågar redan när nästa bok kommer.

– En sådan är nästan klar, fast i en helt annan genre, avslöjar Ditti.

Boken heter Majken och handlar om våld i nära relationer. Där finns en kärlekshistoria med oanade konsekvenser. Den sträcker sig från 60-talet till 90-talet, säger Ditti som egentligen heter Britt-Inger men ändrade eftersom en syster hade svårt uttala hennes rätta namn.

Det finns anledning tro att nackhåren kommer att resa sig på läsarna även denna gång.

Hur är du som person?

– Jag är positivt lagd, tycker att det mesta går, inget är omöjligt, och jag är planerande, gör gärna saker i god tid. Jag gillar att ordna middagar och fester. Jag löser helst andras problem.

En social person med andra ord?

– Ja, och jag är mån om mina vänner. Jag gillar att vara i skogen, plocka bär och svamp. Har alltid haft ett samhällsengagemang, vi har i många år tagit emot såväl sommarbarn som helgbarn.

Ditti sörjer att hennes mamma Nanny, som läste mycket och tillbringade många timmar på biblioteket, inte fick vara med på den här resan och uppleva boksläppet.

– Ibland sa hon att ”en bok tror jag allt att du skulle kunna skriva”.

ANNONS

Ditti Arvidsson

Yrke: Tidigare kanslist vid Region Halland.

Ålder: 67.

Familj: Min man Jan, mina barn Christian och Jessica. Jans barn heter Emma, Frida och Gustav. Vi har tre respektive åtta barnbarn.

Intressen: Barnbarn, att skriva, vårt torp från mitten 1800-talet. Att fixa fester, middagar, matlagning. Orienterar för Skogshjortarna i Alingsås. Umgås med vänner, plockar svamp och bär.

Så kopplar jag av: i hängmattan på torpet.

Det skjuter jag gärna upp: Ingenting, är planerande. Vill hjälpa till reda ut andras problem.Mitt måtto: ”Det som är gjort, är gjort”.

Det gör jag för miljön: Är en riktigt ”sorterings-Fia”. Åker gärna kollektivt dock ej i coronatider. Flyger sällan. Gillar loppisar.

Bästa egenskaper: Organiserad. Vill att alla ska ha det bra. Sätter rättvisan högt. Har som hittills enda kvinna varit ordförande i Annebergs IF, under de år när AIF arrangerade Antik och samlarmässan.

Kalejdoskop: Tub med speglar som reflekterar föremål, till exempel färgade glasbitar eller pärlor, i röret, i symmetriska kombinationer. När tuben roterar bildas nya mönster. Kalejdoskopet uppfanns av Sir David Brewster år 1816.

ANNONS