Teresas självklara val resulterade i bokdebut

Pappan arbetade på Gumperts bokhandel och själv började hon att extrajobba där redan som 14-åring. Hennes debut som författare är ungdomsboken Stjärnsystrarnas hemlighet, en annorlunda bok som väcker nyfikenhet.

– Böcker var en självklar del av mitt liv, säger Teresa. Och eftersom jag tyckte om att skriva var det självklart för mig att en dag bli författare. Mina lärare i skolan uppmuntrade mig vid uppsatsskrivning och en musiklärare ville göra en musikal av mina berättelser när jag var tolv år. Det betydde mycket för mig att mina lärare trodde på mig. Men så dog min mormor nära inpå, jag tappade gnistan och musikalen rann ut i sanden.

Engagerad i miljöfrågor

Teresa engagerade sig tidigt i miljöfrågor. Hon ville göra något för världen men visste inte hur hon skulle gå till väga. För henne var det viktigt att visa att man kan ha kul och vara en rolig tjej, även om man samtidigt engagerar sig i världsfrågor. Som tolvåring startade hon en fredsklubb och för att ta bort ”mes-stämpeln” anordnade hon ett disco, som blev mycket lyckat.

– Som 18-åring studerade jag Internationellt Samspel på Röda Korsets Folkhögskola. Jag ville ut i världen och möta människor i andra länder, arbeta med bistånd, plantera träd… Mer och mer ställde jag mig frågan hur vi kan leva i samklang med naturen och med varandra, vad det innebär och om det i så fall finns några som gör det.

Tvillingmamma som tonåring

Teresa blev mamma som 19-åring och fick tvillingarna Elias och Isaac. Hon bodde i olika ekobyar runt om i Sverige och Danmark och studerade örtmedicin och ekofilosofi.

– När det började bli dags för tvillingarna att börja skolan, flyttade vi tillbaka till Göteborg. Jag utbildade mig till undersköterska och massör. Jag hade en tanke om att öppna en egen praktik med massage för gravida kvinnor – något jag också gjorde senare.

Teresas engagemang för miljö och natur gjorde att hon valde att utbilda sig på högskolan till kvalitets- och miljöledare. Hennes mål var att kunna göra förändringar inifrån företag och organisationer. Hon praktiserade och sommarjobbade på ett livsmedelsbolag.

– Jag lärde mig oerhört mycket och började söka arbete när jag var klar med utbildningen och hade samlat mycket kraft för att jobba med miljöfrågor.

Samtidigt hade hon ett brinnande intresse för andra kulturer och det ledde henne till olika nätverk runt om i världen.

Här hemma i Sverige fick Teresa möjlighet att träffa äldre kulturbärare från olika delar av världen när de kom hit på så kallade rådslag. Dessa kulturbärare kom från länder i Syd- och Nordamerika, men även från länderna vid Himalaya.

Hon fick även möjlighet att följa med dem till Afrika och ta del av deras kunskaper som de ärvt från tidigare generationer. Dessa personer uppmuntrade Teresa att skriva sin bok – något som hon alltid tänkt göra.

– Viljan att skriva en bok har ju alltid funnits, men nu fick jag idén som skulle bli Stjärnsystrarnas hemlighet. Jag ville motivera andra att komma ut mer i naturen och känna sig mer delaktiga i freds- och miljöfrågor. Kulturbärarna som jag fått möta belyser hur viktigt det är med våra relationer och att det bara är när vi bryr oss om varandra och allt levande runt oss, som vi kan må bra och få kraft till att göra bra handlingar i våra liv.

– Här i Sverige är det vanligt att vi hämtar kraft i skogen och vi ser rent vatten som en självklarhet. Så är det inte överallt.

Teresa säger att det var flera saker som gjorde att hon började skriva och att det gick fort i början.

Hon tog en paus i skrivandet tills barnen blev äldre och kunde efter några år, avsluta boken, redigera och söka förlag.

Fina bokrecensioner

Boken har tagits emot väl och fått fina recensioner.

– Jag vill att folk ska bli nyfikna på boken och har varit på flera bokmässor. Jag har också blivit inbjuden till flera evenemang, litteraturfestivaler och signerat i boklådor. Boken väcker frågor till samtal och diskussioner. En grupp 12-åringar i Värmland har en bokcirkel där de träffas med en bibliotekarie på biblioteket och diskuterar boken – det är förstås jättekul! När jag skrev boken, var det tydligt för mig att det var en ungdomsbok för unga vuxna. Samtidigt är den skriven på ett sådant sätt och med så härliga äldre karaktärer att jag trodde att även vuxna skulle gilla den och den responsen har jag fått.

Kommer det någon fortsättning på boken?

– Boken lever fortfarande i mig och det är svårt att påbörja ett nytt projekt. En fortsättning? Den är skriven som att den är avslutad. Men det finns också spår att fortsätta skriva om de olika huvudkaraktärerna, om jag skulle vilja. Men, jag vill också skriva annat eftersom jag levt med de här karaktärerna så länge.

– Jag vill gärna få fler inbjudningar och kommunicera med läsare i alla åldrar och berätta om boken. Framför allt är det väldigt roligt att höra andra berätta om det som romanen väcker i dem.

Inger Duberg

namn@gp.se