Plötsligt pratar alla om arkitektur i Göteborg. Det är förbryllande. Vem hade trott att arkitektur skulle segla upp som hett ämne.
Och i vår ska vi tydligen bråka om skyskrapor.
Jag har i min vänkrets helt vanliga göteborgare som tycker att Karlatornet är en klämmig framtidsbyggnad. Jag har också i min vänkrets helt vanliga göteborgare som tycks ha ägnat en betydande del av vintern åt att förbittrat stryka omkring på Lindholmen eller på Älvsnabben och fotografera Karlatornet ur upprörande vinklar. När Slottsberget förekommer på samma bild som Karlatornet är det tydligen extra förgripligt.
Om detta har jag ingen uppfattning. Antagligen är det något fel på mig. Men jag känner inget engagemang rörande Karlatornet eller byggena vid Järntorget. En del är fult, en del är fint. Göteborg förändras snabbt, det vill säga i samma takt som under de senaste 150 åren.
Fuskbyggen, uttöjda regler och överskridna budgetar är förresten något av en göteborgsk specialdistans: en gammal göteborgsk tradition.
Redan på 1600-talet visste alla att det var krångligare och dyrare att bygga i Göteborg. Fästningsmurarna halkade och satte sig.
Seklerna gick och Göteborg plaskade omkring i leran. Alltid rasade det någonstans.
Så småningom blev det 1800-tal och Avenyn och Vasastaden fylldes av pseudohistoriska byggnader med smäckdekor som köpts på postorder från nån pigg massfabrikatör i Düsseldorf.
Det är den dekor som vi i dag vårdar med sådan omsorg för att den anses stå för genomtänkt arkitektur och gedigen kvalitet. Men när husen byggdes drev skämttecknarna med dessa vulgära nybyggen. Det kunde vara en göteborgsk rundlagd byggherre som stod och betraktade sina nyresta byggnad. Bredvid honom står en man i snickarbyxor och säger:
– Huset är färdigt, byggmästar’n. Vilken stil ska vi ta?
Och de i dag älskade landshövdingehusen lyckades med konststycket att vara både fusk och fula. Själva hustypen är i sig ett bedrägeri – ett sätt att kringgå den brandskyddsregel som föreskrev att trähus inte fick vara högre än två våningar. Då höjdes stengrunden till en bottenvåning. Landshövding Ehrensvärd – en fiffig man med knävelborrar – fick äran för lurendrejeriet. Därmed löstes delar av bostadsbristen. Det var på 1870-talet.
Däremot kunde Ehrensvärd inte göra något åt att landshövdingehusen ansågs fula.
Det är tänkvärt. I dag fingår turister på Haga Nygata och tindrar med ögonen. Men i början av 1920-talet kunde Göteborgsskildraren C R A Fredberg skriva om Haga:
"Vi befinna oss nu på Landsvägsgatan. Den är belägen i Haga, som bekant, alltså i en av våra tråkigaste stadsdelar. Man går inte dit för att lustvandra. Ej heller för att stimulera skönhetssinnet med pittoreska sensationer. Man går dit, om man bor där eller om man har något ärende.
Att vandra denna gata är som att gå från banalitet till banalitet, från tråkighet till tråkighet."
Och i dag älskar alla dessa landshövdingehus.
Det är nämligen så det fungerar. Ge det lite tid, så gillar vi allting i Göteborg. Det är inte en gissning. Det är ett faktum.
Någon gång på våren år 2090 kommer någon stjärnögd stadsarkitekt eller stadsplanerobot att framkasta den djärva tanken att riva Karlatornet och Järntorgets hotell – dessa gamla härken till skyskrapor som står där och är i vägen för utvecklingen.
Och göteborgarna kommer att gå man hur huse för att skydda dessa älskade göteborgska byggnader. De är ju en del av det gamla Göteborgs själ. Kommittéer och kampgrupper kommer att bildas. Fotografier från 2020-talet kommer att cirkulera och någon kommer att framträda och berätta att hans farfar på 2020-talet bodde under enkla förhållanden i Karlatornet. Det var hårda tider då man trängde ihop sig på 350 kvadrat och själv måste stoppa in disken i diskmaskinen och då bilarna fortfarande var pittoreska och bullrande stinkestånkor som kunde tankas på olika konstiga petroleumprodukter.
Men, kommer alla att säga, rör inte det gamla Karlatornet. Det är en länk till det förflutna.
Kom ihåg var ni hörde det först.
Sedan kommer göteborgarna på 2090-talet förstås att vara arga på något annat. Kanske har till exempel Västlänken hunnit bli nästan färdig år 2090 och då finns det ju skäl att skälla lite på den. Men det där är ju en helt annan historia.
Missa inget från GP Världens gång!
Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
