Av barn och Hollywoodstjärnor får man höra sanningen. Häromdagen intervjuades Amanda Seyfried i Göteborgs-Posten. Hon stod på Ostindiefararen ”Götheborgs” däck med en levande höna i famnen. Intervjun var bland mycket annat en bragd eftersom tidningens medarbetare fick ungefär fyra sekunder för att göra intervjun och två sekunder för att ta fotografierna. Ja, kanske var det inte riktigt så illa. Men något ditåt.
Men det jag fäste mig vid var att Amanda Seyfried med andfådd entusiasm berättade om vad hon hade sett i Göteborg: Haga och Feskekörka.
Det var då det slog mig: Göteborg har inga sevärdheter.
Denna insikt drabbade mig som ett klubbslag.
Av dessa tre sevärdheter ligger en i Kungbacka, en i Mölndal och en tillfälligt i Allsvenskan.
Jag har några gånger som reporter följt utländska turister i fotspåren. En gång var det en busslast pensionärer från Niedersachsen. De fördes till Masthuggskyrkan och förväntades beundra utsikten. Men anblicken av Majorna har nu en gång för alla ett begränsat värde för en pensionerad civilingenjör från Hannover. Sedan for de dystra till Fischkirche. När vi passerade Fjällgatan drack civilingenjören tre pappersomslutna souvenirflaskor Underberg.
Det var några år sedan. En färsk gallup på en göteborgsk tidningsredaktion som önskar vara anonym visar att det inte är särskilt mycket bättre nu. På frågan ”Vilken är Göteborgs bästa sevärdhet?” fick jag svaren:
1) Tjolöholms Slott.
2) Gunnebo.
3) Gais.
Av dessa tre sevärdheter ligger en i Kungbacka, en i Mölndal och en tillfälligt i Allsvenskan. De två första sevärdheterna på denna lista får betecknas som de beständigaste.
Det är trots allt en viss tröst att bristen på sevärdheter inte verkar vara ett explicit göteborgskt problem. Det är snarare ett svenskt fenomen. De svenska världsarven på Unescos världsarvslista bär misstänkta drag av kompensation för flit och enträget arbete. Missförstå mig inte: Grimetons radiostation – det från göteborgsk horisont mest närliggande resmålet på Unescos världsarvslista – är ett väldigt fint utflyktsmål. Härliga antenner.
Andra svenska världsarv är Hälsingegårdar och Södra Ölands odlingslandskap.
Det är stiliga saker, men jag befarar att den globetrotter som ställs inför valet mellan Egyptens pyramider och Grimetons radiostation skulle kunna fatta ett beslut som inte utfaller till Hallands fördel.
Unesco har tio stränga kriterier för vad som kan utnämnas till världsarv. Det kan vara ett mänskligt mästerverk.
Det kan också innehålla fantastiska naturfenomen.
Det låter som det göteborgska vädret.
Skulle det göteborgska regnet och den göteborgska dimman kunna bli ett världsarv?
Samtidigt vet varje göteborgare att Göteborgs själ är ett slags mångkampsprestation. Det är de karamellglada husen. Det är dimman och regnet som hindrar den grälla glättigheten från att vinna insteg. Och det är vitsarna som göteborgarna berättar som ett slags kompensationsfenomen för att överleva vädret. Det är den perfekta kombinationen. En finkalibrerad kombinationsseger.
Det är föga troligt att Amanda Seyfried observerade Göteborgshumorn. Den som har en levande höna i famnen är inte mottaglig för vitsar.
Och de som skapar denna finkalibriga balans av kulörer och vitsar i dimman är göteborgarna.
Härmed vill jag i största ödmjukhet nominera göteborgaren till Unescos Världsarvslista.
Den som tvivlar må fråga vilken valfri Manhattanbo som helst vilket helgsällskap som ter sig mest tilltalande: en göteborgare eller Södra Ölands odlingslandskap.
Vi göteborgare kan framför allt hänvisa till Unescos kriterium nummer 3:
Bära på ett unikt eller ojämförligt vittnesbörd om en tradition eller civilisation (levande eller utdöd).
Unescos nomineringskommitté är välkommen till Göteborg. Skynda er. Höststormarna har redan börjat. Det regnar snett. Det blåser spik och döda kärringar. Vår bästa tid är nu. Kal och Ada är redo. Välkomna. Medför inga höns.
Missa inget från GP Världens gång!
Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens Gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
