Den 5 november 2024 hålls presidentvalet i USA. Sedan länge kan visserligen amerikansk politik karaktäriseras som permanenta kampanjer. Men det är det sista året som blir avgörande och där allt krut måste satsas för att vinna.
Den första delen av valkampanjen är framförallt interna uppgörelser inom de två dominerande partierna, republikanerna och demokraterna. Under våren 2024 hålls primärval och partimöten, ”caucus”, i delstaterna med start i Iowa och New Hampshire. Republikanska väljare kan då välja mellan olika kandidater som vill företräda partiet och demokraterna bland demokratiska. Den kandidat som når den nödvändiga majoriteten hos republikanerna nomineras formellt till partiets kandidat vid konventet på sommaren. Samma sak gäller i det demokratiska partiet.
Därefter går startskottet för slutkampanjen där demokraternas kandidat står mot republikanernas. Det kan även finnas oberoende kandidater – som inte tillhör något av partierna – som söker stöd hos väljarna. Dessa kandidater har i praktiken ingen chans att vinna någon delstat och kan ibland helt negligeras. Men i vissa fall uppmärksammas de då de tar röster från någon av de två kandidaterna och därmed svänger valutgången i kritiska delstater så att en "vinnare” berövas segern.
Detta har hänt vid flera tillfällen.
Kandidaterna som ”ställt till det”
I modern tid är det främst John Andersson som bör uppmärksammas. Han ställde 1980 upp som oberoende tredjekandidat och medverkade med sina 6,6 procent av rösterna till att demokraten Jimmy Carter förlorade sitt omval.
1992 ställde affärsmannen Ross Perot upp som oberoende kandidat och vann 18,9 procent av rösterna vilket anses ha kostat George Bush den äldre återvalet. 1996 ställde Perot upp igen som kandidat för det nybildade Reformpartiet men fick betydligt färre röster, 8,4 procent, och tros inte ha påverkat Bill Clintons återval.
En röstmässigt betydligt svagare kandidat var den oberoende kandidaten för det gröna partiet, Ralph Nader, 2000. Men hans omkring tre procent av rösterna i den avgörande och extremt jämna delstaten Florida påverkade valet så att Al Gore förlorade delstaten och att George W Bush segrade i presidentvalet.
Och det är just en sådan oberoende tredjekandidat som nu hotar Joe Biden, som inte har några interna rivaler av betydelse inom sitt eget demokratiska parti. Kongressledamoten Dean Philips tillkännagav sin kandidatur häromdagen (på temat att Biden är för gammal) men ses som uträknad på förhand.
Biden är i praktiken redan vald av partiet och kommer att "krönas” vid konventet efter att ha gått segrande ur primärvalen under våren.
Kennedy är ett bekymmer för Biden
Faran för Joe Biden finns dock i form av Robert Kennedy Jr – son till den mördade politikern och presidentkandidaten – som tills nyligen ställde upp som demokrat, men som nu lanserar sig som oberoende. Han samlar mellan 17–19 procent i opinionsmätningarna på ett program som innefattar vaccinationsmotstånd och en rad olika konspirationsteorier. Om Kennedy i valet drar väljare i kritiska jämna valdistrikt i delstaterna finns möjligheten att valutgången svänger till den republikanske presidentkandidaten, som i detta läge ser ut att kunna vara Donald Trump.
Men Bidens kampanj är knappast oförberedd. En namnkunnig stab agerar för att både underminera Kennedy och rörelsen "No Label” som växt sig allt starkare under senare tid och som väntas nominera en egen oberoende kandidat.
Men för Trump finns också en rad ovälkomna inslag som kan fälla honom även om han skulle bli nominerad till republikanernas kandidat. Han har visserligen redan nu blivit av med några konkurrenter, hans tidigare vicepresident Mike Pence kastade häromdagen in handduken. Bland de kvarvarande finns Ron DeSantis, Nicki Haley, Tim Scott, Vivek Ramaswanny, Chris Christie, Doug Burgum och Asa Hutchinson. Men inga av dem – förutom DeSantis, Nicki Haley och Vivek Ramaswanny – ser ut att på allvar vara i startblocken när primärvalen inleds. Och de tas inte på allvar så länge som Donald Trump leder stort i opinionsmätningarna.
Rättegångarna – en huvudvärk för Trump
Trumps problem är det pärlband av rättegångar som ligger framför honom. Den första om ekonomisk brottslighet har redan inletts i New York och upptar mycket av Trumps tid. Han befinner sig oftast i rättegångssalen vid förhandlingarna.
I slutet av detta år eller början av nästa hålls rättegången om olaglig påverkan av valet 2020 i Georgia. Flera av Trumps advokater har redan erkänt sig skyldiga och samarbetar med åklagaren för att få mildrade straff.
I mars kan den tredje rättegången inledas och den handlar om stormningen av Kapitolium och Trumps försök att hindra att valresultatet – med Joe Biden som segrare – godkändes.
Att Trump i opinionsmätningarna är republikanernas favorit betyder dock inte att han kan räkna med tillräcklig uppställning av partiets väljare på valdagen om ett år. De interna motsättningarna i talmansvalet i representanthuset speglar maktkampen och är lika illavarslande som en oberoende kandidat för demokraterna.
LÄS MER:USA-räntan lämnas oförändrad
