GP ställde fem frågor till Fredrik Spak, docent på institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin och verksam vid Beroendekliniken
Vad tänker du om att de unga alkoholisterna får höra du är väl inte alkis, du som är så ung?
– Att det finns en enorm okunskap på det här området. På samma tema vet jag att vuxna kan få höra du ska väl inte prata om de här problemen, du dricker ju mycket mindre än jag. Jag tycker man ska ta folk på allvar, lyssna på dem och hjälpa dem. Vi tenderar att negligera problem kring alkohol i vårt samhälle.
Hur blir man alkoholist? Kan en ung person verkligen hinna bli det på bara några år?
– Man kan dricka sig till ett beroende på en semester, så absolut. En del blir beroende av att bara hälla i sig tillräckligt mycket. Men det finns riskfaktorer, till exempel ärftlighet. Andra riskfaktorer vi sett när vi tittat på kvinnliga alkoholister är tidig alkoholdebut, psykisk ohälsa i barn och ungdom, sexuella övergrepp och ett socialt riskfyllt beteende. En del människor är födda med ökad risk för alkoholberoende, men det krävs förstås att man även dricker för att bli beroende.
Kan en alkoholist lära sig att dricka normalt?
– Det kan gå att lära sig dricka mer kontrollerat, det finns det många exempel på, och det är förstås bättre att dricka lite än mycket. Men det lättaste för den som har problem är oftast att sluta helt, för då slipper man ta ställning varje gång alkohol erbjuds.
Unga dricker allt mindre – ändå minskar inte antalet som söker vård i motsvarande grad.
Är det så att de som dricker, dricker mer?
– Den bilden skulle stämma ihop med hur det ser ut för narkomaner. Men skälet till problemen är inte enbart att dricka alkohol. Det handlar dels om hur man dricker, för fylleridrickande är skadligare än att konsumerai mindre mängder per dryckestillfälle. Det handlar också om sociala faktorer, som att få dåliga betyg och bli utan jobb. Om fler och fler hamnar utanför systemet kommer troligtvis fler få problem med droger och alkohol. Men exakt hur det ser ut kan vi aldrig veta, eftersom det som sagt bara är 10 procent som söker vård. Och vi kan inte, utifrån det lilla urvalet, säga hur hela gruppen ser ut.
Fler borde söka hjälp, alltså?
– Ja, det är ju det vi vill. Och det är en tendens i samhället, det har blivit mer accepterat att ha psykiska problem eller missbruksproblem och söka hjälp för dem. Jag tror fler vågar söka hjälp, och det finns bra hjälp att få.
Fakta: Vårdens definition av alkoholism
Man behöver öka mängden alkohol för att få samma effekt som tidigare eller för att undvika abstinens.
Man tappar kontrollen över sitt intag så att det prioriteras framför annat. Till exempel att man lägger så mycket tid på att vara full och bakfull att man går miste om andra saker.
Missbruket får sociala konsekvenser som att man förlorar jobbet.
Man är medveten om konsekvenserna men fortsätter dricka ändå.
