När det gäller brott som inkluderar vapen i Göteborg under åren 2013-2016 är en stadsdel överlägset mest representerad. –Ja, vi brukar säga att vi lever i Skottland, förklarar en drygt 80-årig man, som bott på det hårt drabbade Friskväderstorget under många år.
För Martin Arkdal och hans kollegor är det en arbetsplats, ett ställe att dagligen återvända till.
På den stora ön jobbar tre grupper med områdespoliser. Det exakta antalet inblandade är det ingen som egentligen vill tala om
–Vårt fokus ligger förstås på Biskopsgården, efter allt som hänt. Tidigare var det mycket Backa. Där är det lugnare nu, konstaterar Martin.
Känns uppdraget aldrig hopplöst, med tanke på de dystra siffrorna (33 skottlossningar i offentlig miljö) under de senaste fyra åren? –Det beror helt på vad du siktar på. Om målsättningen är noll skjutningar och noll knarkaffärer, så har vi ju långt kvar. Men vi är här och påverkar människor åt rätt håll varenda dag. Jag ser det som en otrolig utmaning, som ger positiva resultat, svarar Martin Arkdal.
Det finns dock mörka stunder i yrket. Det medger han: –Det är klart att när du vaknar upp på morgonen och hör på radion att någon skjutits eller en handgranat exploderat, då är det uppförsbacke.
Växande undre värld
Segregationen, den låga utbildningsgraden, det dåliga förtroendet för myndigheterna, det parallella rättssystemet och gamla konflikter har skapat en växande undre värld i dessa utsatta kvarter. –Utifrån ett Hisingspolisperspektiv gör vi nästan inget annat än att bevakar just Biskopsgården. Fast det är omöjligt att punktmarkera de mest brottsbenägna individerna dygnet runt. Vi vet aldrig exakt när någon drar fram en pistol eller placerar ut en sprängladdning, betonar Martin Arkdal.
Han påpekar att den intensiva satsningen i denna stadsdel innebär att andra insatser blir lidande och att resurser därför saknas på annat håll. Arkdal tillägger: –Processen efter ett ingripande mot narkotika eller vapen behöver också förstärkas med fler utredare och åklagare. Vi måste få till snabbare avgörande i domstolarna. Annars kommer de här killarna ut igen, i princip lika kvickt som vi plockat in dom.
Vänlig atmosfär
Martin Arkdal är emellertid noga med att, gång på gång, poängtera den vänliga atmosfären i Biskopsgården. –Vi områdespoliser har bra relationer med alla, oavsett ålder eller nationalitet. Allmänheten är välkomnande och uppskattar oss. Det gör att det trots allt känns hoppfullt. Hur är ert förhållande till de etablerat gängkriminella? –Vi kan prata med dem. Men jag upplever att personer i de här konstellationerna emellanåt blir störda av vårt arbete och det resulterar i att de ibland bemöter poliser med hot och våld.
