Många i Göteborg har tidigare i veckan uppmärksammat ett träd som vandrat omkring på Göteborgs gator. Trädet, som fått namnet Per Skägglave, är en del av Greenpeace kampanj mot skogsavverkning.
– Vi blir lite hemmablinda. Folk engagerar sig och förstår hur problematiskt det är med skövling av skog i Amazonas men de problem vi har med skövling av skog i Sverige verkar många inte se på samma sätt, säger ”Per Skägglave”.
Den verklighetstrogna kostymen får många blickar och personen bakom kostymen berättar att de flesta blir glada när de ser honom på stan och gärna kommer fram för att ge honom en kram eller ta en bild.
– Det är faktiskt många som har kommit och gett mig en trädkram. Jag tror att många längtar efter att få en starkare relation till naturen.
En del av en humoristisk aktivism
Gustav Martner är ansvarig för reklam- och marknadsrättsfrågor på Greenpeace och berättar att konceptet med det vandrade trädet har varit ett humoristiskt sätt bedriva aktivism mot de kampanjer från skogsbolagen som finns i Sverige.
– De lägger stora summor pengar på att propagera för ännu mer skogsskövling för att kunna göra ännu mer produkter som till exempel biobränslen, säger han.
Satsar stora pengar på reklam
Tidigare i år har DN publicerat granskningar av skogsindustrin där de berättar att skogsnäringen satsar stora pengar på att förmedla att ökat skogsbruk är klimatsmart, något som kritiseras av många forskare som uppmanar EU och USA att sluta ge stöd åt biobränsle från skogen.
– Skogen du har skördat kommer inte tillbaka med en gång, den tar tid att ersätta. Och det är en kritisk poäng – om du inte behöver bry dig om tid kan du fortsätta hugga ner träd och vänta på att nya växer upp. Men i klimatfrågan är tidsaspekten avgörande, vi måste minska utsläppen nu och inte om 50-60 år, säger Michael Norton, chef för miljöprogrammet på EASAC till DN.
De som förespråkar biobränsle menar dock att när skogen växer tillbaka suger den upp mer koldioxid.
– Men vi har ju planterat ett träd en gång i tiden för att skörda det. Vi har inte kolskulder utan koltillgångar som vi ska använda. Och genom att vi sköter skogen så växer den bättre och suger upp mer koldioxid, säger Kjell Andersson, näringspolitisk chef på Svenska bioenergiföreningen, Svebio till DN.
