Det aktuella havsområdet ligger norr om Brännö, mellan de båda farleder i hamninloppet. Området användes tidigare för hamnens muddermassor, men har i översiktsplaner pekats ut som möjlig plats för vindkraft i Göteborg.
- Sedan två år utreder vi om det överhuvudtaget går att placera vindkraftverk där, säger Magnus Witting, projektledaren vid Göteborg Energi.
Han betonar att det finns flera frågetecken. Förutom studier av fågellivet, måste berggrunden och sedimentet på havsbottnen undersökas ordentligt. I dag vet ingen vilka tekniska lösningar som krävs.
Först till hösten avgörs om Göteborg Energi ska driva projektet vidare. Därefter väntar nytt samråd och en utställning inför avgörande beslut i kommunledningen.
- Vi hoppas mycket på vindkraftprojektet. Och vi räknar med en spännande debatt om hållbarhet och stadens utveckling, säger Magnus Witting.
Tidigast om något år kan det stå klart hur många och hur stora vindsnurror det kan bli tal om. Göteborg Energis ambition är att år 2015 ha omkring 100 större vindkraftverk i drift. I dag har bolaget ett 20-tal.
Men trots att mycket fortfarande är osäkert, har redan närmare 70 yttranden lämnats in till Göteborg Energi.
Såväl privatpersoner som myndigheter och företag har hört av sig med synpunkter på allt ifrån segling och häckande sjöfågel till ljusreflexer och kabeldragning.
I torsdags togs frågan även upp av kristdemokraten Marianne Bergman i en interpellation till kommunstyrelsens ordförande.
– Jag menar att en vindkraftspark utgör ett mycket kraftigt ingrepp i den vackra skärgårdsmiljö som är ett av Göteborgs främsta signum, skriver Marianne Bergman, som nu vill veta hur Anneli Hulthén (S) ställer sig.
Mest engagerade tycks annars Göteborgs Kultur- och Miljöarv ha varit. Föreningen startades i oktober 2010 med enda syfte att skapa och driva opinion mot etablering av vindkraft i Göteborgs hamninlopp.
- Intresset är stort, inte bara bland de boende i Långedrag och i södra skärgården. Vi har 1 200 medlemmar och vindkraftsparken berör alla göteborgare, säger Sven Simonson, talesperson för Göteborgs Kultur- och Miljöarv.
Han är besviken över den knapphändiga informationen från Göteborg Energi. Främst kritiserar han det kommunala bolaget för att inte ha presenterat något fotomontage.
- Vi vet att det kan bli väldigt många och väldigt höga vindsnurror. Det hade varit ärligare om man gått ut med en bild av hur vindkraftsparken kommer att se ut.
Sven Simonson tror att Göteborg Energi undviker att visa bilder av taktiska skäl. Han är övertygad om att många fler skulle protestera om det fanns ett montage att ta ställning till.
Föreningens främsta invändningar mot vindkraftsparken rör annars båt- och friluftslivet, som man hävdar kommer att påverkas negativt.
- Men vi ser också risker om fritidstrafiken tvingas trängas med nyttotrafiken. Dessutom medför vindsnurror alltid en risk för olyckor, främst i samband med isbildning, säger Sven Simonsson.
I en skrivelse till politikerna varnar Göteborgs Kultur- och Miljöarv också för att flygtrafiken kan komma att störas. Föreningen ställer också frågan om hur det går om "propellerblad skulle lossna och träffa kommandobryggan på en tanker och slå ut besättningen".
Magnus Witting tycker i grunden att det är positivt att människor engagerar sig. Han menar också att det är bra och naturligt med oro.
- Det tvingar oss att noga utreda konsekvenserna av våra beslut. Men de som aktivt sprider myter, desinformation ochpolitikerföraktblir i ställetdet goda samtalets dödgrävare, säger Magnus Witting.
En vindkraftpark i Göteborgs hamninlopp skulle årligen kunna producera 200 GWh eller 40 % av all lägenhetsel i Göteborgs Stad.
Tanken är att koppla samman projektet med den forskning och utveckling av vindkraftteknologi som sker i Västsverige, bland annat på Chalmers.
Eftersom den eventuella vindkraftparken ligger nära staden kan den locka till sig företag som vill utveckla och testa havsbaserad vindkraft och den kringutrustning som krävs, exempelvis specialbyggda fartyg för service och underhåll.