Det kallas för fartyget som ingen vill ha. MV Ruby befinner sig utanför Norges sydkust och ombord fartyget finns en rysk last med en närmast obeskrivligt stor sprängkraft. Enligt norska medier ska det röra sig om 20 000 ton ammoniumnitrat, en farlig kemikalie som bland annat låg bakom explosionen Beiruts hamn i Libanon 2020.
Efter explosionen i Beirut gjorde amerikanska FBI en utredning. Enligt nyhetsbyrån Reuters kom FBI fram till att det rörde sig om en mängd kemikalier på 552 ton.
Fartyget är Malta-flaggat och lastades på ryska Kolahalvön. Det ska i samband med lastningen fått skador på skrovet. Den 22 augusti lämnade fartyget hamnen med slutdestination Litauen. Men enligt litauiska LRT får inte skeppet tillstånd att lägga till i landet.
Kan lasta av i Sverige
Fartyget bogseras utanför den norska kusten och har inte rapporterat att de skulle vara i någon nöd. Enligt Mattias Sjöblom, presstalesperson på Kustbevakningen, är det inte ovanligt att fartyg bogseras. Dock råder det stor osäkerhet kring vart fartyget är på väg.
– Det är lite oklart eftersom de har problem om de ska gå in i Östersjön eller inte eller om de kommer anlöpa någon hamn innan Östersjön. Det finns inga bekräftade uppgifter kring vilken destination eller vilken rutt det här kommer att ta.
Det låter som att fartyget ligger där ute och cirkulerar utan destination, hur kan det bli så?
– De måste kunna gå in i Östersjön och då kan det krävas en omlastning till exempel men det här är hypotetiskt. Det går att lasta av fartyget innan Östersjön och då har man undanröjt hotet.
Kan det beröra Sveriges hamnar?
– Norge, Sverige och Danmark är de första länderna man stöter på när man är på väg åt det här hållet om man ska gå in i Östersjön.
Enligt Mattias Sjöblom så är det vanligt att ammoniumnitrat transporteras i Sverige
– Ammoniumnitrat är jättevanligt både på sjö, på väg och på järnväg. Det transporteras varje dag och är vanligt förekommande i samtliga trafiksystem.
Får inte passera Öresund
För att få passera genom Öresund får ett fartyg ha ett djup på max sju meter. Det innebär att MV Ruby inte uppfyller kraven.
– Det beror på att hon är för djupgående för att passera genom Öresund. Därför behöver den i så fall gå genom Stora Bält, säger Lisa Mjörning, kommunikationschef på Sjöfartsverket.
Rutten passerar Göteborg
Turerna sedan fartyget lämnade Kolahalvön har varit många. Bara några dagar efter avfärd sökte fartyget skydd från en storm i norska Vannvåg, som ligger i närheten av Tromsö. Där låg fartyget i sex dagar innan det slog larm om att det var i behov av reparation. Skeppet lotsades då till Tromsö men vad som fanns ombord var då inte känt för de lokala myndigheterna, rapporterar NRK.
Dagen efter blev den norska polisen dock varse om fartygets last och beordrade skeppet att lämna hamnen. Fartyget fick sedan tillåtelse att stäva mot sin slutdestination Litauen.
Rutten till Litauen går genom danska Stora Bält och sedan genom Östersjön. Därmed passerar fartyget Sveriges västkust. Än så länge har inte Göteborgs hamn fått någon förfrågan från fartyget om att få lägga till. Men en sådan förfrågan bedöms inte vara särskilt sannolik, menar Stefan Strömberg, pressansvarig på Göteborgs hamn.
– För det första är vi inte en hamn som tar emot reparation. Våra kajer är inte till för reparation, de är till för att lasta och lossa. Vi har inte kajer i överflöd så vi gör inte sånt. Oavsett vad det är för typ av fartyg.
”Håller oss till regelsystemet”
Någon förfrågan har inte heller inkommit till Uddevalla hamnterminal. Enligt vd:n Ulf Stenberg så skulle det kunna bli aktuellt att ta emot fartyget om de sökte nödhamn.
– Vi har ju ett regelsystem som säger att om en båt är i sjönöd och det finns en risk för båtens och besättningens liv då träder något annat in. Det skulle kunna vara en sådan sak som kan hända i och med att den har en skrovskada. Och vi håller oss till regelsystemet, säger Ulf Stenberg.
Enligt norska sjöfartsverket så utgör inte att fartygets skrovskador en högre risk än om det skulle vara helt.
– Det senaste meddelandet vi fick var att fartyget var på väg mot Litauen. Men sedan fick vi ett meddelande från flaggstaten i onsdags att det var ett problem med varvet och de behöver hitta ett nytt varv att lägga till vid, säger Dag Inge Aarhus, kommunikationsdirektör på norska sjöfartsverket.
Fartyget bedöms klara rutten
Skadorna ska inte utgöra några större problem för fartyget, säger Dag Inge Aarhus. Enligt honom skulle varken Norge eller flaggstaten Malta släppt iväg det om de inte var säkra på rutten.
– Anledningen till att skeppet inte fick stanna i Tromsö var det fanns en risk med temporär lagning. Men så som fartyget åker nu är inte riskfyllt.
Fartyget har fått tillåtelse att lämna norskt vatten under premissen att en mindre båt följer med och är redo att assistera hela vägen till Litauen. Än så länge har fartyget gått i normal hastighet men nu har fartyget saktat ned något.
– Vi har sett att det saktat ner och det är troligen för att det väntar på klargörande över var de ska åka innan de ökar farten igen. Det är inte ovanligt att det kan uppstå såna här problem, säger Dag Inge Aarhus.
Försvarsmakten: ”Medvetna”
I mejl till GP skriver Försvarsmaktens pressekreterare, Henrik Nyström, att de sedan en tid tillbaka haft koll på fartyget.
”Försvarsmakten är medvetna om fartyget, dess last och det faktum att det rör sig längs med den norska kusten. Försvarsmakten följer ständigt läget till sjöss och vi utbyter information med Kustbevakningen, Sjöfartsverket och våra allierade i ärendet.”
Finns det några faror med här fartyget?
”Det finns ingen direkt fara. Det tillhör inte ovanligheten att fartyg med farlig last rör sig till havs eller i våra farvatten.”
Om ett fartyg är i behov av nödhamn så kopplas Transportstyrelsen in. Men enligt Mikael Andersson, presschef på myndigheten, så har det inte inkommit någon förfrågan.
– Jag har ingen sådan information, säger han.
Stormöte
Under fredagsförmiddagen samlades flera svenska myndigheter gällande fartyget. Bland annat deltog företrädare från Kustbevakningen, Polisen och MSB.
– Vi har i dagsläget en god uppfattning om fartyget och dess last. Eftersom MSB har experter på olika typer av kemikalier så är det som det nu ser ut ingen större risk att det skulle hända något med den här lasten, säger Mattias Sjöblom, presstalesperson på Kustbevakningen.
Det råder inga restriktioner gällande hur nära någon får köra fartyget.
– Det finns många olika typer av farliga ämnen som transporteras och då finns det inga särskilda rekommendationer utan här gäller fortsatt sjölagen. Ett fartyg som är under bogsering kan behöva mer manöverutrymme och då håller man relevant avstånd till det, säger Mattias Sjöblom och fortsätter.
– Skulle det komma in mot Sverige är det fritt fram att åka ut om man vill titta på ett fartyg som bogseras av ett annat. Men jag tror inte det är särskilt spännande.
