I dag tar SOS Alarm emot larmsamtal och sköter dirigeringen av ambulanser till en olycksplats. Avtalet med SOS Alarm går ut den 31 januari 2009 och i samband med detta vill regionen minska SOS Alarms roll till enbart larmmottagare. I stället ska en egen funktion byggas upp med placering vid SU i Göteborg där egen personal ska finnas med sjuksköterskekompetens och läkare.
- Det här har ingen i landet genomfört tidigare, säger Robert Sinclair som lett utredningen om det nya systemet. Vi bedömer fördelarna som större när allt mer sjukvård bedrivs i ambulanserna.
Enligt Robert Sinclair innebär förslaget att vårdpersonal själva kan göra bedömningar och prioriteringar när ambulans bör skickas ut. Dessutom kan de bedöma till vilket sjukhus patienten bör skickas.
Det finns dock stora risker med ytterligare ett led i larmkedjan vid akuta larm. Utredningen pekar på 10-12 svagheter, framför allt att larmtiderna kan bli längre genom vidarekopplingar till en regional larmcentral. Dessutom finns ökade svårigheter att samordna vid större olyckor, man kan drabbas av telefonköer och nyanställningar av personal kan innebära problem. Lokalkännedomen försämras och nya system för säkerhet och backup kan ge bekymmer.
Det finns heller ingen tradition eller erfarenhet av larmjobb i en ny central där dessutom personal ska rotera, alltså ibland sitta på larmcentral och ibland köra ambulans.
Hans Reschke, chef för SOS Alarm i Västsverige, är förvånad över förslaget.
- Vi har ett väl upparbetat system med larmmottagning och bedömning av erfaren sjukvårdspersonal. Sjuksköterskekompetens finns redan i alla funktioner och de gör en första bedömning och prioritering redan i dag.
Enligt Robert Sinclair finns det inte några pengar att tjäna på en egen larmcentral vid sidan av SOS Alarm. I dag kostar SOS Alarms hela verksamhet för regionen cirka 28 miljoner per år. En ny egen larmcentral kostar mellan 24 och 26 miljoner. Till detta kommer avtal med SOS Alarm om själva larmmottagningen. SOS Alarm har ensamrätt i Sverige på larmnumret 112.
