Efter åtta veckor på Chalmers gör alla nya studenter på maskinteknik, automation/mekatronik, väg och vatten och elektro sin första tenta i matematik. För fem år sedan fick 75 procent av studenterna godkänt, i höstas var motsvarande siffra 45 procent.
- De senaste tre åren har vi sett en markant försämring. För de flesta är det förståelsen för vad matematik egentligen handlar om som är problemet. Det är verkligen bekymmersamt, säger Sven Järner, viceprefekt för grundutbildningen på matematiska vetenskaper.
På Chalmers har man i år också märkt att ett stort antal studenter en bit in på terminen uteblir från matematikundervisningen.
- Det är ett nytt fenomen. Många tappar greppet så mycket att de inte kan tillgodogöra sig undervisningen. De tycker helt enkelt det är pinsamt och meningslöst att gå dit, säger Sven Järner.
Att nybörjarstudenternas kunskaper i matematik blir allt sämre bekräftas av flera undersökningar. I december förra året beslutade regeringen därför att under tre år satsa 30 miljoner kronor till stöd för matematik på universitet och högskolor. Chalmers får 1,2 miljoner kronor det första året.
Mer hjälp från äldre studenter
Pengarna ska satsas på stöd till nybörjarna och på att förbättra samarbetet med gymnasiet. Redan i dag erbjuds de nya studenter hjälp av äldre studenter i räknestugor. Den verksamheten kan nu utökas tack vare extrapengarna. Även satsningen på chalmerister som hjälper elever på gymnasiet kommer att få mer resurser.
- Gymnasieskolorna ropar efter den här typen av stöd. Nu får vi möjligheten att utbilda fler hjälplärare, säger Ing-Britt Svensson, avdelningschef på omvärlds-analys och utveckling.
På Chalmers Gymnasiecentrum, dit gymnasieskolor kan förlägga en del av sin undervisning, kommer man under året att satsa mer på matte än tidigare. Ing-Britt Svensson tror att mer kommunikation mellan högskolan och gymnasiet är en förutsättning för att få höja nybörjarstudenternas kunskaper.
- Vi måste bli bättre på att förstå vad gymnasiet lär ut och de måste förstå vad vi kräver. Att bara skylla på den tidigare skolan är ju inte särskilt kreativt, säger hon.
Utexaminerade studenter allt äldre
Hur stor skillnad de extra 30 miljonerna gör är det ingen som vet. Sven Järner är oroad över vad som kommer att hända om kunskapsnivån fortsätter sjunka.
- Det finns en risk att universiteten kapitulerar och sänker kraven. Även om man redan nu kan se vissa tendenser till det i början av utbildningen, så är vi inte där. De civilingenjörer som utexamineras i dag har inte lägre nivå, däremot är de lite äldre.
En granskning som Högskoleverket gjort på sju lärosäten visar att bara 20 procent av studenterna på civilingenjörsprogrammen går ut inom utsatt tid. Efter 6,5 år har mindre än 60 procent tagit ut sin examen.
- En alltför lång utbildningstid kan vara en nackdel när det är dags att söka jobb. I arbetslivet är det ju viktigt att kunna visa att man får saker och ting gjort. Där tror jag att man från näringslivets sida tydligare måste markera vilka krav man ställer, säger Aija Sadurskis på Högskoleverket.
