Modellen att samla in så kallade ”röda flaggor” i form av rapporter från läkare om risker för arbetsmiljön och patientsäkerheten är ny på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Den är sprungen ur en intervju i SVT:s Agenda med sjukhusdirektören Boubou Hallberg, där han berättade att man arbetar med ett system med ”röda flaggor”, som ska uppmärksamma ledningen på risker i samband med de planerade nedskärningarna.
Uttalandet skapade debatt, då de fackliga representanterna aldrig hade hört talas om systemet tidigare. Läkarföreningen gjorde slag i saken och har under våren samlat in rapporter från sina medlemmar om hur besparingarna har försämrat vården.
”Känner ett ansvar att berätta”
– Det här är vittnesmål från vårdgolvet, som säger vad nedskärningarna får för konsekvenser på riktigt. Det är allt från mindre allvarliga försämringar till väldigt allvarliga konsekvenser för arbetsmiljö och patientsäkerhet, säger Hanna Kataoka, överläkare på Sahlgrenska och ordförande för Läkarföreningen på sjukhuset.
Hon har fått signaler från Sahlgrenskas ledning att man ser positivt på initiativet.
– Vi känner ett ansvar att berätta om det här för invånarna och vi tar också ett ansvar att säga det här till sjukhusdirektören och till det politiska styret att det är den här vården ni skapar. Man måste kunna se patienterna i ögonen och det gäller även de som styr sjukvården.
Bland de tyngsta rapporterna finns missade diagnoser, vårdskador, för tidiga utskrivningar och till och med dödsfall till följd av personalbrist. Det är läkare på gastroenheten, det vill säga mag- och tarmenheten, som larmar om att brister i utredningar för akuta och subakuta åtgärder av leversjukdom har lett till ”några dödsfall”.
Missade köttätande bakterier
Flera larm handlar om stora problem inom psykiatrin och den gynekologiska akutmottagningen, där nedskärningar redan har genomförts. Men det finns också exempel från akuten, exempelvis om en patient som sökte fyra gånger på en vecka med smärta i handen.
Enligt rapporten saknades personal med tillräcklig kompetens för att se att det handlade om ett angrepp av köttätande bakterier. Efter en urakut operation tappade patienten 50 procent av handens funktion. ”Därför får ni byta SU:s slogan från ’Med patienten, för patienten’ till ’Pengarna über alles’”, skriver läkaren.
Krånglande it-system, noll fortbildning, stopp för konferenser, ingen frukt på jobbet och ständig tidsbrist tas också upp i rapporterna. Det kan tyckas som milda problem, jämfört med patientsäkerhetslarmen, men Hanna Kataoka menar att allt hänger ihop.
– Jag tycker det är en styrka i dokumentet att det är så mycket, så att det sammantaget syns hur stora problemen är. Vem vill opereras av en läkare som inte är utvilad och kan tänka klart? En dag utan lunch är okej, men många av våra kollegor hinner nästan aldrig äta lunch, det är klart att det spiller över på patientsäkerheten.
Sjukhusdirektören Boubou Hallberg lämnar en skriftlig kommentar till GP:
”Jag välkomnar engagemanget för patientsäkerhet och arbetsmiljö. Oavsett vilken roll vi har på sjukhuset är säker vård allas ansvar och tillsammans behöver vi också bidra till en kultur där viljan att göra rätt för patienterna är viktigast – inte rädslan att göra fel. Vi kommer att följa upp de risker vi identifierat i arbetet med ekonomi i balans, och även de röda flaggor vi fått till oss från Läkarförbundet i dag.”
LÄS MER:Sanna skadar sig själv – lång kö till livsviktig behandling inom Sahlgrenskas psykiatri
LÄS MER:IVF-verksamheten på Sahlgrenska i kris – kraftiga nedskärningar föreslås
LÄS MER:Sahlgrenskas direktör Boubou Hallberg utesluter varsel trots sjukhuskrisen
