Efter en fyra års lång renovering öppnade Sjöfartsmuseet åter för besökare i december i fjol. Med ett helt nytt och betydligt större akvarium under marken vill man kunna visa fler av världshavets olika livsmiljöer.
I det största akvariet som rymmer 430 000 liter vatten och är fyra och en halv meter djupt huserar hundratals tropiska färgglada fiskar och koraller, och sedan i söndags även två stycken svartfenade revhajar.
Svartfenad revhaj är en vanlig art i tropiska korallrev i Stilla havet och Indiska oceanen. Hajarna som nu bor på Sjöfartsmuseet är två honor som är syskon. De är födda i ett akvarium i Oberhausen i Tyskland där de har växt till sig i två år.
– Under natten till i söndags kom de i en tank med lastbil. Då var vi här och såg till att vattnet i tanken har samma temperatur, salthalt och pH-värde som akvariet, säger Jens Ulvås, marinbiolog på Sjöfartsmuseet Akvariet.
Verkar trivas i sitt nya hem
Den långa lastbilsfärden från Tyskland ska ha gått relativt smidigt och systerhajarna, som för närvarande saknar namn, verkar ha vant sig vid sin nya omgivning ganska omgående, menar Martin Garwood, även han marinbiolog.
– När svartfenade revhajar är unga simmar de vanligtvis längst kusterna i grundare vatten. När just våra hajar växte upp i Oberhausen levde de i ett akvarium som är ungefär en meter djupt. Just nu håller de sig därför ganska nära vattenytan, men de kommer vänja sig vid att simma ännu djupare så småningom.
Jens Ulvås har jobbat på Sjöfartsmuseet i sexton år. Kollegan Martin Garwood är lite nyare på jobbet men har arbetat med hajar i flera år i hemlandet Australien. Nu ser de fram emot att följa djuren på nära håll och hoppas att de kan ge besökarna en större kunskap om hajarnas centrala roll i ekosystemet.
– När hajarna lever i det vilda äter de oftast sjuka och skadade fiskar. Det innebär att de fiskar som har bra gener ofta överlever vilket gynnar fisklivet i korallreven. Fiskarna i vårt akvarium behöver dock inte oroa sig för vi matar hajarna med bland annat bläckfisk och sill, säger Martin Garwood och fortsätter:
– Annars är akvariet likt riktiga korallrev. Vi har flera arter av småfisk som simmar i rev och nu när hajarna är på plats försöker fiskarna undvika dem, vilket skapar ett mer naturligt rörelsemoment. Vissa museer försöker ofta få sina tropiska akvarier så färgglada och fantasifyllda som möjligt, men det är inte alltid det bästa för fiskarna och är inte en helt korrekt bild av riktiga korallrev.
Hajar en viktig del av korallrevens ekosystem
Korallreven är på många platser hotade av klimatförändringar, är det något som påverkar vilda svartfenade revhajar?
– Klimatförändringar påverkar naturligtvis alla element i ekosystemet. Men för just hajarnas del ligger hotet främst i utfiskning. Eftersom hajarna reproducerar sig långsamt och får ganska få ungar finns en risk att antalet svartfenade revhajar minskar i det vilda, säger Jens Ulvås.
De här hajarna verkar få ett behagligt liv på Sjöfartsmuseet, men än så länge vet vi inte vad de kommer att heta.
– Vi har inte riktigt bestämt oss för hur vi ska bestämma namn, men vi tror att vi kommer låta våra yngre gäster lämna förslag på lämpliga namn. Det hade varit kul med en tydlig Göteborgskoppling, säger Martin Garwood.
LÄS MER:Korallerna dör och regnskogen torkar – snart finns ingen väg tillbaka
LÄS MER:Efter fyra år – nu öppnar Sjöfartsmuseet igen
LÄS MER:Museum i Göteborg – så mycket kostar entrébiljetten 2023
