Normalt sett vårdas tio till femton personer i Sverige för allvarlig svampförgiftning om året. Under juli månad har enligt Giftinformationscentralens, GIC, sju personer vårdats för allvarlig svampförgiftning, vilket är mycket mer än normalt. Om det totala antalet som blir inlagda på sjukhus för år 2024 kommer bli anmärkningsvärt högre än normalt vill GIC inte spekulera i, men man ser redan nu en oroväckande trend.
På Sahlgrenska vårdas just nu enligt sjukhusets pressavdelning ett ”enstaka” antal patienter, vilket enligt Kai Knudsen, överläkare och toxikolog inte är mer än vanligt. Däremot kan han i samband med att säsongen börjat ta fart upplysa hur man ska tänka när man ger sig ut och letar svamp.
– Till att börja med finns det ett antal svampar som ger förgiftningar som kan ge allvarliga skador på lever, njurar och tarmar. Det handlar främst om fem sorters så kallade cytotoxiska svampar. Vit flugsvamp, lömsk flugsvamp, gifthätting, toppig giftspindlelskivling och stenmurkla.
Om man råkar få i sig någon av dessa svampar kan det det dock dröja upp till några dagar innan man märker av symtomen. För vit- och lömsk flugsvamp dröjer det minst åtta timmar.
– Då ska man till sjukhus. Att tömma magen är oftast för sent men man brukar kunna ge aktivt kol eller andra motgifter, säger Knudsen.
Enligt Knudsen är det ur ett globalt perspektiv lömsk flugsvamp som står för ungefär 90 procent av alla dödliga förgiftningar. Förgiftningar med dödlig utgång eller bestående men sker dock relativt sällan.
– Det absolut vanligaste svampförgiftningarna leder dock till illamående, magont och diarré, och är inte inte lika allvarliga som de cytotoxiska. Här hittar vi bland annat bolmörtsskivling och andra typer av skivlingar, säger Knudsen och fortsätter.
– Sen finns det en till grupp av giftsvampar som innehåller neurotoxin, vilket kan ge centralnervösa och sensoriska symtom som förvirring, sänkt medvetande och i värsta fall akut psykos.
Lätt att förväxla svampar – råder att inte använda svampappar
En vanlig orsak till att patienter råkat få i sig en giftsvamp är att man trott att den är ätlig. Ett övergripande råd är att aldrig chansa även om man är rätt säker på om den går att äta. Vanliga svampar som kantareller och karljohansvamp känner nog de flesta svampplockarna igen med blotta ögat, men även här bör man vara vaksam.
– Exempelvis är det lätt att förväxla trattkantareller med toppig giftspindelskivling. Trattkantareller har förvisso en ”trumpethatt” vilket inte giftspindelskivlingen har. Men de är väldigt lika i färgen och växer på ungefär samma ställen.
Att använda sig av appar i mobiltelefonen, där man med kameran kan få hjälp av en AI att reda ut vilken svamp det rör sig om har blivit populärt på senare år. Men det är inget man bör lita på för att avgöra om svampen är giftig eller inte, enligt Knudsen.
– Är man själv osäker på svampen ska man inte äta den. Så jag rekommenderar inte att använda sig av apparna i just det syftet, det är för osäkert. Jag har träffat patienter som använt sig av dem och råkat få i sig vit flugsvamp.
Så ska du tänka kring giftsvampar
Ät aldrig en svamp om du är osäker på om den är giftig eller inte.
Det finns appar som med hjälp av AI ganska träffsäkert kan identifiera vilken typ av svamp du hittar. Men de är enligt Knudsen inte tillräckligt säkra för att förlita sig på gällande giftigheten.
Vissa giftiga svampar förväxlas lätt med ätbara. Exempelvis trattkantareller och giftspindelskivling. Även vit flugsvamp och skogschampinjon kan förväxlas lätt om de precis har kommit ur marken då de är väldigt lika i ett ungt stadie.
Kolla noga på alla svampar du plockar för att inte råka få med dig en giftig i korgen.
Plocka svamp när det är ljust ute så du klart och tydligt kan se svamparna.
Rå svamp kan innehålla bakterier som kan leda till magsjuka. Därför bör du alltid tillaga svamp innan du äter den.
Misstänker du att du ätit en giftig svamp bör du först ringa 112 och därefter Giftinformationscentralen. Står det klart att det är en så kallad cytotoxisk svamp ska du genast ta dig till sjukhus.
Källa: Kai Knudsen
Vanligare att personer med utländsk bakgrund drabbas
Enligt Giftinformationscentralen sker de allra flesta allvarliga svampförgiftningar hos personer med utländsk bakgrund. Med anledning av det har man informationsbroschyrer om giftiga svampar på 30 olika språk på sin hemsida.
–De senaste 10 åren har nästan alla som vårdats för svampförgiftning varit av utländsk härkomst, och vanligast är att de har flyttat till Sverige. Det beror dels på att man har förväxlat giftig svamp med en ätbar som man är van vid i sitt hemland, och dels att man kanske inte är van med att plocka svamp och därför inte är medveten om riskerna, säger Knudsen.
Att läsa om svampar som kan leda till kräkningar och diarré, eller intensivvård, njurtransplantation och till och med döden kanske inte är optimalt sett till suget efter svamp. Men om man ser till att följa råden och absolut inte äter svamp som man är osäker på är det inga problem. Bara man tillagar den ätbara svampen noggrant.
– Ätbar svamp ska inte ätas rå. De kan innehålla bakterier som man blir magsjuk av, så se till att förvälla svampen och sen tillaga den i åtminstone femton minuter, säger Knudsen och tillägger.
– Svamp är ju gott och näringsrikt. Jag avråder ingen från att äta svamp på något sätt men man ska vara medveten om de farliga svamparna som växer i Sverige. Men det är väldigt viktigt med kunskap och att man iakttar försiktighet när man är ute och plockar.
LÄS MER:Kirurgen på paus från kriget – då attackerades barnsjukhuset
LÄS MER:Oppositionen sågar rödgrön budget för 2025
LÄS MER:Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro: ”Strejken kan bli hur långvarig som helst”
