Myrornas krig. Så kallas det svartvita flimret som visades i rutan när tevesignalen inte nådde fram. Det var på antennens tid och myrornas krig hade förpassats till ett bortglömt hörn. Nu får det gamla flimret liv igen och framställs av programmerare inom akademins värld. Där pågår nämligen forskning om hur visuellt brus kan hjälpa barn med adhd.
Att använda sig av vitt brus i öronen för att öka koncentrationen och få en lugnande effekt har blivit stort. På till exempel musikströmningstjänsten Spotify har vitt, rosa och brunt brus flera miljoner nedladdningar.
Själva effekten kallas stokastisk resonans på fysikspråk. Funktionen är att meningslöst brus kan förstärka svaga signaler. Både när det gäller ljudbrus och visuellt brus.
– Bruset sänker de perceptuella trösklarna på alla hjärnor. Det har varit känt sedan 1970-talet, men min forskning visar att vissa hjärnor behöver mer brus än andra, säger Göran Söderlund som är verksam vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.
Fenomenet som ökar uppmärksamheten
En ännu inte publicerad studie på 43 barn med adhd som Göran Söderlund gjort med en kollega visar att majoriteten av barnen hade lättare att komma ihåg information när det flimrade av myrornas krig framför skärmen när de gjorde uppgifter.
– Två tredjedelar hade god hjälp av det visuella bruset.
Det finns få studier i världen om visuellt brus – Göran Söderlund ligger bakom en från 2021 som visar att barn med stora lässvårigheter presterade betydligt bättre när de använde ett vitt visuellt brus över skärmen. De läste fler ord korrekt och mindes också orden bättre. Ett nytt fynd i den nya, ännu opublicerade studien är att en tredjedel av barnen med adhd inte påverkades, eller till och med presterade sämre, av brus i någon form.
– En mer oväntad effekt var att vi såg var att de barn som hade hög hyperaktivitet faktiskt blev sämre av bruset. En tänkbar förklaring är att dessa barn skapar sitt eget brus genom att hoppa med benet eller ständigt röra på sig. Däremot hade de barn som hade svårt att koncentrera sig god hjälp av både ljudbrus och det visuella bruset, berättar han.
Det visuella bruset med vita pixlar framför skärmen är nytt – däremot använder sig många av vitt brus i öronen för att sova, koncentrera sig eller för att söva sina barn. Och även lärare intresserar sig för frågan.
– Jag får var och varannan vecka mejl från lärare och föräldrar till barn med adhd eller läs- och skrivproblem med frågor, berättar Göran Söderlund.
Finns inbyggt i elevernas iPads
En som har märkt att koncentrationen ökar av brus i öronen är specialläraren Helen Larsson. Hon kom först kontakt med bruset under sin tid på Sjöboskolan i Borås.
– Det var 14 år sedan. Sedan har jag märkt att vi pratar allt mer och mer om det här i skolans värld. Nu finns det brus inlagt på ipadsen som eleverna har.
Till hösten ska hon arbeta med en andraklass och där har alla redan fått testa att arbeta med brus i öronen.
– Alla får testa och hitta det som är bäst för dem, med eller utan brus. Det är ungefär en per 6-7 elever som är hjälpta av det. De tycker att det är räddningen för dem.
En elev hade svårt att fokusera vid Helen Larssons genomgångar i klassrummet.
– Då fick han ha klassisk musik i ena örat och det andra örat vänt mot mig. Efter det kunde han svara på varenda fråga om genomgångarna! Det låter helt galet – men det var räddningen för honom. Några år senare kunde eleven plocka bort musiken ur öronen och koncentrera sig utan den.
– Han hade lärt sig att arbeta utan musik.
Just det faktum att hjälpmedel kan hjälpa hjärnan att jobba på nya sätt är en effekt som även Göran Söderlund nu vill forska vidare på.
– Det kan ju vara så att de kan sätta ut bruset efter några månader eftersom nervbanorna har tränats upp. Dessa långtidseffekter har man visat med medicin, dock bara på barn så det gäller att börja i tid om dessa effekter ska uppstå.
Fotnot: Det ljud- och visuella brus som Göran Söderlund gör sin forskning på finns på smartnoise.se.
LÄS MER:Göteborgsskola först i Sverige med nytt särskilt stöd
LÄS MER:20 frågor om adhd – symptom, behandling och ärftlighet
