Omkring en svart brits står ett gäng läkare och enhetschefer som just klippt ett blågult band för att inviga två nya behandlingsrum. I taket ovanför finns ett foto på en vårhimmel med blommande trädgrenar, men allas fokus är på den enorma strålapparaten.
Den brummar och har tre tjocka armar. Cheferna pratar om hur modern tekniken är och hur preciserade strålningar den kan utföra.
– Det här är en av de mest avancerade maskinerna vi har på Sahlgrenska, säger strålavdelningens vårdenhetsöverläkare Edvard Abel.
Det var 2018 som Västra Götalandsregionen bestämde sig för att öka strålkapaciteten då befolkningen blir allt äldre och risken för att drabbas av cancer högre. Dessutom behandlar man allt fler cancerformer med strålning.
– Strålning blir till exempel allt vanligare vid prostatacancer. Vi vet att det kommer att bli vanligare vid cancer i urinblåsan också, säger Johanna Svensson som är verksamhetschef på onkologkliniken.
LÄS MER: Gustav kämpar mot cancer och covid-19 samtidigt
De två nya behandlingsrummen är efterlängtade. I hela regionen finns bara två strålavdelningar, på Sahlgrenska och Borås sjukhus. På sikt kommer de nya rummen innebära att man kan ta emot 300 patienter om dagen, till skillnad från 250 i dag.
– Vi hoppas att det kommer att korta väntetiderna. Det beror såklart på hur efterfrågan förändras, men kapaciteten kommer i alla fall att öka, säger Johanna Svensson.
Uppfattas som röntgen
Med de nya maskinerna tar hela behandlingen bara en kvart. Patienten lägger sig på britsen och får stöd för huvud och andra kroppsdelar för att ligga stilla. När inställningarna är färdiga lämnar personalen rummet och stänger den halvmeter tjocka dörren bakom sig. De följer allting via skärmar i ett kontrollrum intill, för att inte själva utsättas för strålning. Patienterna brukar säga att det är ungefär som att genomgå en röntgen.
– De känner inte av någonting i stunden. Efter några veckor kan de få biverkningar som hudrodnad eller torra slemhinnor, säger Edvard Abel.
LÄS MER:Så ska forskarna avgöra immunitetsfrågan
En fördel med de nya strålapparaterna är att de kan stråla mer precist. Det innebär att man kan ge patienterna betydligt högre doser vid samma tillfälle.
– Förut fick en person med prostatacancer vanligtvis 35 behandlingar. I dag kan det räcka med sju, säger Edvard Abel.
