En skärmflygare drar förbi över Verleskogen i Risveden med ett starkt motorljud tätt efter sig. En kort stund därefter står Hasse Andreasson och Ellinor Hederstedt med ansiktet mot himlen och kommenterar störningsmomentet.
– Det är det första ljudet som jag någonsin hört här, som inte varit från en fågel eller älg, säger Hasse Andreasson.
Ellinor Hederstedt och Hasse Andreasson arbetar som naturvårdare vid Västkuststiftelsen. I dag är duon ute i Verleskogens naturreservat för att röja undan fallna träd från stigarna i området. Våren och sommarens fuktiga väder har tyngt grenar och blött marken. Vinden ger den sista knuffen när tallarna nu hindrar fotgängare att ta sig fram genom terrängen. Då hänger det på Västkuststiftelsen att röja undan, samt vårda, värna och visa naturen – stiftelsen tre ledord.
Fakta: Västkuststiftelsen
Stiftelsen bildades 1962. Då gav lagen inte möjlighet att bilda naturreservat. För att skydda hotad mark köpte stiftelsen områden som man vårdade.
Med naturvårdslagen, som trädde i kraft 1964, kunde områden skyddas som naturreservat.
I dag vårdar samt förvaltar stiftelsen drygt 50 000 hektar fördelat på cirka 290 reservat.
All mark tillhör inte stiftelsen utan överses i stället på uppdrag av länsstyrelserna i Halland och Västra Götaland.
Död ved
Verleskogen i Risveden är ett område på drygt 85 hektar i Ale kommun. Skogen är relativt orörd av skogsbruk och är på sina håll över 200 år gammal. Vandringsstråken tar den nyfikne över porlande bäckar och förbi spegelblanka insjöar. Dagens arbetsuppgift för de två naturvårdarna tangerar samtliga av stiftelsen tre ledord. Stigarna som röjs gör att naturen kan visas upp för den som tar sig ut, och träden som sågas bidrar till skogens välmående.
– Allt vi sågar ska ligga kvar, vi tar inte med oss någonting härifrån. Att det finns död ved är en jättestor del av det här reservatet, för det blir mycket liv i det, säger Ellinor Hederstedt.
Hasse Andreasson fyller i:
– Vissa fåglar häckar inte på platser där det inte finns stora feta larver som är vanligt i död ved. Död ved gynnar insekterna, fåglarna och sedan gynnar det oss i slutändan.
Höra tystnaden
Förutom löv som prasslar i träden och droppar som faller i lilla Ljusevattnet så är det tyst i Verleskogen. Enligt de två naturvårdarna är det just bristen på ljud som gör Verleskogen till en speciell plats.
– Om du är ute själv, eller med en tyst vän, då kan man faktisk höra tystnaden. Och förstå vad som menas med de orden, säger Hasse Andreasson.
En kort stund senare är det omöjligt att förstå vad som menas med de orden när han står med motorsågen i högsta hugg.
Tallen som fallit till marken styckas upp i mindre bitar. Ellinor Hederstedt står bredvid och kastar veden åt sidan. När Hasse Andreasson är färdig fäller han upp skyddsvisiret och visar upp ett stort leende som han dolt där under.
– Att såga är det bästa, alla dagar i veckan, säger han samtidigt som hans kollega kastar undan den sista grenen.
– Normalt sätt brukar vi lägga upp det så att vi tar vartannat träd. En släpar grenar och en sågar. Då blir det jämnt slitage på både batterier och naturvårdare.
Kantareller
Duon sicksackar med vana steg mellan vattenpölar medan de samtalar. Ellinor Hederstedt berättar att många stigar är kantade av kantareller i flera kilometer. De som bor i området har plockat sina frysar fulla sedan länge. Hasse Andreasson är trött på svampen, den har han förätit sig på. I stället torkar han sin fångst och använder svampen som utfyllnaden i olika maträtter.
Ellinor Hederstedt avbryter receptbeskrivningen när hon ser en tall som ligger tvärs över stigen. Visiret åker ner och motorsågen ljuder igen.
När arbetet är klart påpekas det att Hasse Andreasson nu sågat två träd på raken. Ellinor Hederstedt skakar på huvudet.
– Det är inte okej, säger hon.
– Jag kommer få betala för det under hösten. Men Ellinor vet att jag vet. Det kommer fler roliga träd som hon kan få såga, säger Hasse Andreasson.
Tips: Naturområden att besöka
Sandsjöbacka
Hallands största naturreservat på land. Varierande landskap med berg, ljunghedar, små sjöar och skog. Lämpar sig för den vandringsvane samt promenadentusiaster. Har ett rikt djurliv bestående av både tama och vilda djur.
Svartedalen
Området är rikt på sjöar, har många utkiksplatser och lämpar sig för svamp-och bärplockning. Den kuperade terrängen har ett utvecklat stigsystem för kortare promenader och längre vandringar.
Säveån
Ett naturreservat som Gotaleden sträcker sig igenom. Här kan besökare bevittna lax som tar sig upp för forsen och träd fällda av bäver. Området är lätt att nå med kollektivtrafik.
Bergsjön
Naturreservatet i Risveden är 110 hektar stort och domineras av barrskog. Terrängen är växlande och bitvis dramatisk. I området kan man finna sällsynta arter som kräver hög luftfuktighet så som skir- och dunmossa.
Vättlefjäll
Ett naturområde fyllt av stigar för vandring samt sjöar för bad, fiske och paddling. Under sensommaren och hösten kan besökare finna gott om bär och matsvamp.
Källa: Västkuststiftelsen
LÄS MER:Torn, berg och hotell – här är tio Göteborgsutflykter på hög höjd
LÄS MER:SMHI varnar för skyfall
