De årliga konferenserna om säkerhetspolitik, försvar och beredskap har pågått genom decennier av skiften, från kallt krig och avspänning till det nya kriget i Ukraina. Aldrig har omvärlden varit mer dramatisk och omvälvande än i år med Sverige på tröskeln till Nato.
Varningsklockorna ringde för vad den ryske presidenten Vladimir Putin planerade vid fjolårets digitala konferens på grund av pandemin. Men få kunde tro på ett storskaligt angrepp. Men den 24 februari ändrade det brutalt på den säkerhetspolitiska ordningen för Europa.
Kriget och Sveriges och Finlands Nato-ansökan är i fokus när flera hundra deltagare samlas på Högfjällshotellet. Statsminister Ulf Kristersson (M) talar efter lunch om Sveriges roll i Nato och Finlands utrikesminister Pekka Haavisto om fördjupat samarbete inom Nato. Temat för försvarsalliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg är Nato i en ny säkerhetspolitisk verklighet.
Magdalena Andersson (S) ger sin syn på Sveriges nya säkerhetspolitik. Utrikesminister Tobias Billström (M) ägnar sig åt prioriteringar under Sveriges ordförandeskap i EU. EU-kommissionären Ylva Johansson följer upp med hur fredsprojektet EU kan stärkas och utvecklas.
På måndagen framträder bland andra försvarsminister Pål Jonson och ministern för det civila förvaret Carl-Oskar Bohlin, Natos högste befälhavare i Europa Christopher Cavoli och försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvist (S).
ÖB Micael Bydén utvecklar frågan om försvarskraft i en allians och hur det allvarliga omvärldsläget ställer krav på omedelbara åtgärder och långsiktig uthållighet. Han leder nu Sveriges största upprustning i modern tid med det politiska målet att avsätta 2 procent av BNP till försvaret. 28 av 30 Nato-länder har godkänt de svenska och finländska ansökningarna. Ungern väntas göra det inom kort. Däremot är det inte troligt att Turkiet gör det före det turkiska presidentvalet i sommar.
Ett problem för Sverige och västvärlden är att det kan bli svårt att fortsätta den militära hjälpen till Ukraina i samma takt som hittills. Åtgången av ammunition och vapen är så stor att förråden töms medan industrin inte har kapacitet och komponenter att inom rimlig tid producera tillräckligt för att motsvara efterfrågan.
Så sent som på fredagen tillkännagav Biden-administrationen ett nytt militärt biståndspaket till Ukraina på mer än 3 miljarder dollar. Det är stridsfordon, artillerisystem, luftvärnsrobotar, ammunition och annan utrustning för att, heter det, värna landets suveränitet och territoriella integritet. Enligt utrikesminister Antony Blinken ska regeringen arbeta med kongressen för att tillhandahålla ytterligare medel i utländsk militär finansiering
Ett frågetecken är dock att republikanen Kevin McCarthy, nyvald majoritetsledare i representanthuset, tidigare har indikerat att det inte kommer att skrivas ut blanka checkar till Ukraina. Han har många radikala krafter att balansera för att kunna sitta kvar.
Jens Stoltenberg sa vid en konferens i Oslo under veckan att vapen är vägen till fred. Han beskrev det som en paradox men en realitet. Han drog flera lärdomar av utvecklingen: Investera mer i försvaret och bli inte avhängigt av auktoritära regimer. Auktoritära regimer håller samman, delar inte våra ideologier och vill ha en ny världsordning. Det är en farligare värld, enligt Stoltenberg.
Att hålla samman i EU under ökade ekonomiska svårigheter blir en avgörande utmaning, inte minst för Sverige som ordförandeland. Det gäller även inom Nato där Turkiet är en strategiskt viktig medlem, men oförutsägbar. För president Erdogan är Sverige och Finland brickor i ett större politiskt spel.
Han står inte bakom sanktionerna mot Ryssland och har nära politiska och ekonomiska band till Putin. Han hotar med en markinvasion norra Syrien och angripa kurdiska grupper, som är lierade med väst i kampen mot IS. Samtidigt signalerar han ett försiktigt närmade till den syriska Assadregimen, som i sin tur bygger sin existens på stödet från Ryssland och Iran.
Turkiet förser Ukraina med drönare mot ryska styrkor, medan Iran beväpnar Ryssland med drönare som används mot civila mål i Ukraina. Förutom USA kommer även Frankrike och Tyskland att skicka stridsfordon till Ukraina. Det växande och allt mer avancerade militära stödet drar in västländerna i konflikten. Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov säger att det kollektiva väst, lett av USA, redan är i krig med Ryssland.
Sveriges nye nationelle säkerhetsrådgivare Henrik Landerholm kommer på tisdagen att prata om vårt lands säkerhetsstrategi före och efter kriget i Ukraina. Systemhotande inre hot och risker är andra brännande ämnen när demokrati och säkerhet prövas. Bland talarna finns justitieminister Gunnar Strömmer, Säpos chef Charlotte von Essen och rikspolischef Anders Thornberg, med gängkriminalitet, sprängningar, dödsskjutningar högst på dagordningen.
Det är en bakgrund till den viktigaste rikskonferensen någonsin.
