Den ryske presidenten Vladimir Putin har avgörandet i sin hand om det ska bli krig eller fred.
Den ryske presidenten Vladimir Putin har avgörandet i sin hand om det ska bli krig eller fred. Bild: Sergey Guneev

Ett erkännande förvärrar krisen och släcker hoppet om fred

Natten till måndagen kom nyheten att Putin och Biden i princip är överens om att träffas. Men redan på kvällen släcktes hoppet. Ett formellt ryskt erkännande av utbrytarrepublikerna som självständiga stater i Ukraina omöjliggör en fredlig lösning. Det blir en olöslig ekvation.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

ANNONS
|

För befolkningen här i Ukraina är det en vecka som kan avgöra deras öde och framtid. Med ökade attacker i öster, invånare som evakueras från ockuperade områden till Ryssland, tester med robotar som kan bära kärnvapen, mobilisering av män i vapenför ålder och förlängda övningar I Belarus är spänningen högre än någonsin även om det inte märks på ytan i folkvimlet i centrala Kiev.

Under helgen i München varnade världsledare för en rysk invasion även av huvudstaden. Den brittiske premiärministern talade om den största militära konfrontationen i Europa sedan andra världskriget. Från USA kom uppgifter om att ryska trupper fått order om att inta anfallspositioner och vara beredda.

ANNONS

Putin ska möta Biden

I denna förtvivlan gick natten till måndagen den franske presidentens kansli ut med att Vladimir Putin efter två samtal med Emmanuel Macron på söndagen i princip gått med på att träffa USA:s Joe Biden och diskutera krisen i Ukraina och den europeiska säkerhetsordningen.

Putin ska även ha varit beredd att återuppta samtalen genom den så kallade Normandieformatet, en grupp där Ryssland, Ukraina, Frankrike och Tyskland spelar huvudrollen i en process som står stilla, men som är tänkt att leda till en fredsprocess.

En förutsättning för toppmötet är, enligt Vita huset, att inga ytterligare militära aktioner. Om Putin retirerar och inte går över gränsen skulle det kunna innebära en diplomatisk lösning på den värsta säkerhetskrisen i Europa sedan kalla kriget.

Men ryssen framhärdar och har dragit samman uppemot 190 000 soldater kring Ukrainas gränser. Han talar om etnisk rensning och folkmord på rysktalande i separatistkontrollerade delar i öster. Samtidigt förnekar han att Kreml skulle planera en invasion.

USA: Ryssland verkar förbereda ”fullskaligt angrepp”

Ett eventuellt toppmöte i detta låsta och farliga läge skulle förberedas under ett möte mellan USA:s utrikesminister Antony Blinken och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov på torsdag. Men efter ett erkännande är situationen oklar och ytterst motsägelsefull.

Vita huset hävdar att Ryssland verkar "fortsätta förberedelserna för ett fullskaligt angrepp på Ukraina mycket snart", och att USA är redo att införa "snabba och allvarliga konsekvenser" om det skulle hända. Satellitbilder visar flera nya fältplaceringar av pansarutrustning och trupper från ryska garnisoner nära gränsen till Ukraina.

ANNONS

Samtidigt anklagar Putin den ukrainska militären för upptrappningen av konflikten. Ukraina anklagar istället Moskva för en provokationskampanj i syfte att skapa en förevändning för ett angrepp.

Det betyder allt för människorna i Ukraina

På måndagskvällen höll Vladimir Putin ett möte i direktsänd nationell rysk tv om en begäran om erkännande av de två utbrytarrepublikerna i Donbass. Hans närmaste rådgivare i säkerhetsrådet var unisont för det. Presidenten gav sin välsignelse senare på kvällen i tv, dessförinnan bekräftat av Kreml enligt nyhetsbyrån Tass.

Ett erkännande fördjupar krisen och underkänner fredsprocessen som bär namnet Minsk och har pågått utan bestående resultat sedan 2015. Det blir sannolikt inget toppmöte med Joe Biden.

Jag talade i telefon från Kiev med Sveriges utrikesminister Ann Linde på söndagseftermiddagen. Hon var kvar vid säkerhetskonferensen i München. Ännu skulle det dröja många timmar innan nyheten kom om det eventuella toppmötet mellan Biden och Putin. Hon beskrev läget som mycket allvarligt och att det har försämrats och är väldigt oförutsägbart.

Hon förklarade varför personalen vid den svenska ambassaden i Kiev dras ner av säkerhetsskäl, och uteslöt inte att den stängs helt. Hon uppmanade svenska medborgare att lämna landet medan det går.

– Det finns en oro för den allvarliga utvecklingen, men också en beslutsamhet och enighet som kanske är större än på många år mellan de europeiska länderna och USA, Kanada och Australien. Om Ryssland invaderar eller gör andra militära ingrepp kommer det att mötas med massiva ekonomiska sanktioner, sade utrikesministern, men tillade med försiktig optimism:

ANNONS

– USA:s och Rysslands utrikesministrar har bestämt att mötas igen i veckan. Det ger ändå en strimma hopp om man ska klara av att lösa krisen diplomatiskt.

För människor här i Ukraina skulle det betyda allt. Även om Putin inte invaderar Donbass kommer osäkerheten och hoten att fortsätta vila över landet på obestämd tid, efter redan åtta år av konflikt och krig.

LÄS MER: Är avspänning möjlig med Putin vid makten?

ANNONS