I rymdteleskopens bilder anar vi universums ursprung i färger och formationer. Men ljusår och fantasin sätter gränser för det möjliga. Längre ut än till månen har människan inte kommit.
Det var tolv män under sex expeditioner med Apollofarkoster mellan juli 1969 – Neil Armstrongs lilla skutt ner i dammet, men gigantiska kliv för mänskligheten – och december 1972. Den siste att sätta fotavtryck var Eugene Cernan.
Både Armstrong och Cernan är döda. Men drömmen om färder till andra himlakroppar lever. Artemis 1 med den 98 meter höga och mest kraftfulla raketen i vad som kallas Space Launch System (SLS) skulle ha lyft från Kennedy Space Center i Florida på måndagen. Men på grund av ett motorproblem fick det ställas in, åtminstone till på fredag eller måndag.
Det innebär ytterligare förseningar av projektet och fördyringar på miljarder dollar. Men, konstaterar förespråkarna, det är första fasen i nästa era av mänsklig utforskning.
I Orionkapseln finns under första turen bara testdockor. Men jungfruresan ska bana väg för bemannade långfärder med en månlandning i slutet av 2025 eller under 2026. Under 2030-talet är målet ännu högre och en vision, den första människan på Mars.
Artemis-projektet drivs av den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa i nära kontakt med privata entrepenörer som Elon Musk. Hans SpaceX flyger Nasas astronauter, betalande privatpersoner och underhåll till Internationella rymdstationen ISS. Musks planer omfattar både månen och Mars. Astronauten Stan Love konstaterar i CNN:
– Vi håller på att lämna över den lägre jordens omloppsbana till industrin och vi kommer att gå vidare till månen och en dag kommer vi att lämna över månen till industrin.
Genom den europeiska rymdorganisationen Esa bidrar över 20 europeiska företag till den europeiska servicemodulen med teknik för framdrivning och livsuppehållande system.
Efter uppsändning går farkosten in i en låg omloppsbana runt jorden innan raketens övre steg avfyras för att gå in i omloppsbana runt månen, beskriver svenska rymdstyrelsen. Orion flyger förbi månen och ökar hastigheten med hjälp av månens gravitation och når 70 000 kilometer bortom månen. Under Artemis 2, med fyra astronauter ombord under 2024, blir det längre ut än någon människa någonsin har befunnit sig från jorden.
Artemis 1 kommer att pågå under upp till 40 dagar. Kapseln måste landa i dagsljus i havet utanför Kalifornien. Servicemodulen avskiljs och brinner upp i atmosfären inför kapseln landning i vattnet. Orion kommer att återvända till jordens atmosfär i en hastighet av närmare 40 000 kilometer i timmen.
– Vårt främsta mål är att vi vill veta att värmeskölden kommer att fungera vid den brinnande hettan under återinträdet. Det är varm och går snabbt, säger chefen för Nasa Bill Nelson till CNN.
– Vi åker tillbaka till månen för att förbereda oss för att åka till Mars. Det är skillnaden. För femtio år sedan gick vi till månen för en dag, några timmar, tre dagar maximalt. Nu åker vi tillbaka till månen för att stanna, leva, lära och bygga, säger han.
Enligt Nasas generalinspektör förväntas den amerikanska rymdorganisationen att spendera 93 miljarder dollar på månprogrammet Artemis fram till 2025, enligt Spaceflight Now.
Den nya rymdkapplöpningen sker i en värld som påminner om hur den var för 50 år sedan, med starka politiska spänningar mellan öst och väst. Kriget i Ukraina skakar världsordningen och Kina, liksom Ryssland, har eller planerar rymdstationer och månbaser. De bidrar till militariseringen av rymden. Moskva har även aviserat att de avser lämna det internationella rymdsamarbetet på ISS.
– Vi måste vara mycket oroade över att Kina landar på månen och säger: "Det är vårt nu och du stannar utanför", säger Bill Nelson enligt CNN.
Scott Pace, chef för Space Policy Institute vid George Washington University, säger:
– Ytterrymdfördraget från 1967 säger att rymden är hela mänsklighetens provins. Kina har rätt att utforska och utnyttja rymden. Jag vill bara inte ha dem där utan oss.
Svensk-amerikanska Jessica Meir har tillbringat över 200 dygn på ISS och är historisk: efter Christer Fuglesang har ingen med så stark svensk anknytning vistats där och genomfört flera rymdpromenader. Nu är hon utvald i Nasas Artemisprogram och kan bli uttagen som den första kvinnan.
För henne blir det en spänd väntan på besked – och i ovisshet om vad kommer att hända här nere på jorden.
LÄS MER: Den nya kapplöpningen till rymden har en militär dimension
LÄS MER: Amerikansk comeback när rymdfarare lyfter utan rysk hjälp
