Invasionen hade ett långt förspel. Efter att ha avslutat åtta års krig mot Iran 1988 kom diktatorn i Bagdad med en ny plan. Grannlandet Kuwait hade varit allierat, men krävde tillbaka pengar och anklagades för att pressa priserna på olja. Saddam angrep 1990 med målet att döda Kuwaits emir och införliva landet som en provins i Irak.
Omvärlden svarade med en motoffensiv under ledning av USA och med 29 deltagande länder, däribland ett svenskt fältsjukhus med personal. FN-koalitionen vann och Saddam förlorade, men satt kvar i orubbat bo och slog med alla medel ner alla fiender som om inget hade hänt. Det väckte starka tvivel i högerkretsar i Washington om att kriget hade avslutats för tidigt.
Efter terrorattackerna 2001 satt inte längre pappa George Bush i Vita huset, utan sonen George W Bush. Ställd inför den värsta nationella chocken sedan andra världskriget inledde han kriget mot talibanerna i Afghanistan, där al-Qaidas ledare Usama bin Ladin hade en fristad.
President Bush, omgiven av en liten grupp hårdföra rådgivare, övertygades om att al-Qaida även hade en bas i Irak och med stöd av Saddam Hussein. Dessutom påstods han ha massförstörelsevapen, trots att FN:s vapeninspektörer under svensken Hans Blix och senare undersökningar inte har funnit något bevis för detta, tvärtom.
Grundlöst motiv
Motivet för kriget var kort sagt grundlöst och en historisk strategisk blunder. Men på de premisserna startade USA, men utan FN:s stöd, den 20 mars 2003 omfattande flyg- och robotanfall följda av en markoperation. Bagdad intogs på tre veckor och Saddam gick under jorden, bokstavligen. I december hittades han gömd i en håla utanför sin hemstad Tikrit. Knappt tre år senare avrättades han i Irak för brott mot mänskligheten.
Men det räddade inte Irak. I augusti 2010 lämnade huvuddelen av de amerikanska trupperna landet. Men i ett maktvakuum med våld, övergrepp, korruption och motsättningar mellan grupper och miliser rådde inbördeskrig. Terrorgruppen Islamiska staten fick fler anhängare och växte snabbt i styrka. 2014 drevs irakiska arméstyrkor tillbaka i västra Irak och intog den oljerika staden Mosul. Ett kalifat, i praktiken ett skräckvälde, utropades i stora delar av norra Irak och Syrien.
IS besegrades, återigen under en USA-ledd koalition, våren 2019. I oktober samma år dödades ledaren Abu Bakr al-Baghdadi av amerikanska specialstyrkor.
Men hotet är kvar. Inbördeskriget i Syrien har pågått i tolv år och med en regim som inte skulle ha överlevt utan Rysslands och Irans militära stöd. De kaotiska norra delarna, med turkiska angrepp på kurdiska fraktioner som har stött USA i kampen mot IS, och ryska och turkiska förband i en ohelig samverkan med olika agendor, är en grogrund för extremism.
Rörigt i Mellanöstern
I Irak finns ett utbrett missnöje mot levnadsförhållanden och politisk polarisering och handlingsförlamning. Iran stöder väpnade shiamuslimska miliser och har ett starkt och destabiliserande inflytande. Iran stöder antiisraeliska väpnade grupperingar i Syrien, Libanon, på Västbanken och i Gaza och misstänks utveckla kärnvapen. Under kriget i Ukraina har Iran knutits allt närmare Ryssland och Kina. Samtidigt var det med Pekings medling som rivalerna Iran och Saudiarabien nyligen kom överens om att återupprätta sina diplomatiska förbindelser.
Det återstår att se vad det betyder för kriget i Jemen, där länderna stöder olika parter med vapen, och för utvecklingen i Irak och övriga Mellanöstern.
USA betraktar Irak idag som en strategisk partner och har en begränsad militär roll i landet för att hjälpa till att bekämpa IS.
Samtidigt är en majoritet i den amerikanska senaten för att ompröva de ännu gällande tillstånden för användning av militär styrka för invasionerna av Irak 1991 och 2003. Den demokratiske senatorn Tim Kaine säger: "Vi är skyldiga våra militärer att uppfylla våra konstitutionella skyldigheter och rösta för att avsluta oändliga krig."
Ny lagstiftning i USA
Enligt den republikanske senatorn Todd Young skulle upphävandet av krigstillstånden skicka ett "mycket viktigt budskap" till Irak och andra allierade och "stoppa trenden att ge bort våra krigsmakter till en okontrollerad verkställande direktör."
Det kan, med andra ord, missbrukas av en president och sänka tröskeln för ett angrepp. President Joe Biden har signalerat sitt stöd för en ny lagstiftning om den skulle hamna på hans bord.
USA:s invasion 2003 fördömdes av många nära västallierade och ledde till stora protester mot kriget runt om i världen. George W Bush hade från början stöd i kongressen och i hemmaopinionen. Men det avtog med motgångar, negativ publicitet och kraftigt ökade förluster i amerikanska döda och skadade som flögs hem med fysiska och psykiska skador för livet, som det visade sig, kanske helt i onödan.
LÄS MER:Hoppet lever i Mosul 20 år sedan USA invaderade Irak
