Amerikanska styrkor fortsatte flyga ut de sista evakuerade från den afghanska huvudstaden på söndagen trots varningar om ett "specifikt, trovärdigt hot" kring flygplatsen. Även talibanerna befarade ett angrepp mot delar som skyddas av dem.
På eftermiddagen kom uppgifter om ett nytt amerikansk drönarangrepp mot IS-mål. Det var andra gången sedan terrordådet i torsdags. Enligt uppgift riktade det sig mot självmordsbombare som i en bil lastad med sprängmedel misstänks ha varit på väg mot flygplatsen. Det bekräftades av talibanernas talesman Zabihullah Mujahid för AP. Talesmannen för USA:s centralkommando Bill Urban sade:
"Betydande sekundära explosioner från fordonet indikerar att det finns en betydande mängd explosivt material."
Enligt obekräftad uppgift till AP på söndagskvällen kan tre barn finnas bland civila offer. CNN uppger att nio medlemmar av en familj dödades, enligt en släkting till offren. Bland de dödade ingår sex barn, den yngsta en tvåårig flicka, enligt vad en bror till en av de döda ska uppge för en lokal journalist som arbetar för CNN. USA undersöker uppgifter.
Det ger en dramatisk final på evakueringen av afghaner och utländsk civil och militär personal. Osäkerheten är stor. För afghaner och omvärlden råder en spänd väntan på att de gåtfulla ledarna för den fundamentalistiska rörelsen ska presentera en regering och en politik. Det kan ske när som helst efter tisdagen när de sista amerikanerna ska ha lämnat landet.
Förra gången talibanerna satt vid makten, fram till att USA-alliansen drev ut dem militärt ur Kabul 2001, praktiserade de en sträng tolkning av den religiösa lagen Sharia. Det blev ett skräckvälde som ingen glömmer med långtgående förbud, regler, tvång och en medeltida rättsskipning med straff som stening och stympning. Kvinnor och flickor blev utestängda från en social gemenskap utanför hemmen och utomhus instängda i heltäckande slöjor under slavliknande förhållanden på männens villkor.
Det kan i mycket jämföras med hur Islamiska staten, IS, härskade i sitt självutropade kalifat i Irak och Syrien och fortsatta självmordsbombningar mot människor utan urskillning och hänsyn.
Så var det åter i torsdags när över 170 afghanska män, kvinnor och barn och tretton amerikanska soldater dödades vid flygplatsen. Det uppges vara ett verk av IS afghanska gren IS-K. Två av deras ledare ska ha dött i ett amerikanskt drönaranfall i östra Afghanistan ett dygn senare.
Talibanerna fördömde dådet, utfört av en fiende till dem. Men de var också öppet kritiska till att USA slagit till mot mål i Afghanistan utan deras vetskap och godkännande. På söndagen fördömde de den nya drönarattacken och hävdade att USA kränkt Afghanistans suveränitet.
Det visar hur svårt det är att förutse hur de kommer att agera gentemot terroristgrupper som al-Qaida och även IS när det, enligt olika bedömare, inte är en enhetlig organisation utan en splittrad rörelse som bygger på lokala uppfattningar, lojaliteter och intressen.
Talibanerna kommer att tillåta alla utländska och afghanska medborgare med resetillstånd från ett annat land att lämna Afghanistan, enligt ett gemensamt uttalande från Storbritannien, USA och andra länder på söndagskvällen.
"Vi har fått försäkringar från talibanerna om att alla utländska medborgare och alla afghanska medborgare med resetillstånd från våra länder får fortsätta på ett säkert och ordnat sätt till utgångspunkter och resor utanför landet", hette det i uttalandet.
Enligt utrikesminister Antony Blinken kommer USA inte att ha en diplomatisk närvaro i Afghanistan efter den 31 augusti. Ett återupptagande av ambassaden i Kabul beror på talibanernas beteende ”under de kommande veckorna och månaderna”.
Talibanernas starke man i nyckelroll
Talibanernas högsta ledare Hibatullah Akhundzada har aldrig gjort ett offentligt framträdande och hans vistelseort har varit okänd. Nu befinner han sig dock i Afghanistan, enligt rörelsens biträdande talesman Bilal Karimi.
Deras mest framträdande och synlige ledare är Abdul Ghani Baradar. Han är från Kandahar och var med om att bilda talibanrörelsen. Han är central i samtalen om vad som sägs bli en inkluderande afghansk regering och ledde förhandlingarna med USA i Qatar. Efter maktövertagandet ska han ha träffat CIA-chefen William Burns i Kabul.
Det är ironiskt. Baradar greps 2010 i Pakistan i en operation utförd av CIA och Pakistan. Han satt i fängelse till 2018 då han frigavs och åkte till Qatar. Det skedde under inflytande av USA:s dåvarande president Donald Trump. Amerikanen ville avsluta kriget genom att få talibanerna att delta i en fredsprocess och ge garantier för att inga grupper i Afghanistan längre utgör ett terroristhot mot USA.
De talades vid förra året. Trump berättade i en radioshow med Hugh Hewitt i torsdags att han inte var säker på att Baradar var chef för talibanerna när konversationen började, men han kom på det när Baradar "skrek något mycket tufft". Trump ska ha sagt till talibanledaren:
"Om du gör något ont mot USA, om du gör något ont mot någon av våra civila, mot Amerika eller amerikansk medborgare, eller om du gör något utöver det normala, kommer jag att slå dig hårdare än någon någonsin har drabbats i världshistorien."
Donald Trump har, som bekant, ett selektivt minne. Om det i någon mån påverkat Abdul Ghani Baradar får vi se.
