Natten till den 28 september 1994 förliste Estonia på väg till Stockholm från Tallinn. Ombord på fartyget var 989 personer. Bara 137 av dem överlevde.
Katastrofen klassas som en av de värsta i Sveriges historia. På fartyget fanns 552 svenskar men bara 51 överlevde. Under 1990-talet bedrevs en förundersökning om ett brott låg bakom förlisningen men den lades ned av åklagare 1997.
Regeringens löfte
Det är inte den enda undersökningen som gjorts under årens gång. Och inte heller den enda som lagts ner.
Tidigt fastställde den internationella haverikommissionen att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. När bogvisiret lossnade forsade stora mängder vatten in på bildäck och fartyget kantrade.
I slutet av september 1994 höll Sverige på att genomgå ett regeringsskifte. Den avgående statsministern Carl Bildt (M) och den tillträdande Ingvar Carlsson (S) gjorde uttalanden som tolkades som att de omkomna och färjan skulle bärgas.
Men så blev det aldrig.
I december samma år beslöt regeringen att inte bärga utan i stället täcka över Estonia och utlysa gravfrid. Några månader senare fick Sjöfartsverket uppdraget att täcka över fartyget men drygt ett år senare avbröts arbetet.
Olycksteorier och utredningar
Genom åren har det gjorts ett antal polisutredningar och stämningar men ingen har dömts. Det finns en mängd teorier kring olycksorsaken. Efter haveriutredningen avslöjades att Estonia använts för att smuggla krigsmateriel till Väst från forna Sovjetunionen. Det ska inte ha varit fallet vid den sista resan enligt svenska myndigheter.
Överlevare och anhöriga har genom åren krävt att händelsen utreds ytterligare. 2020 släpptes en tv-dokumentär som uppdagade ett tidigare okänt hål i fartygets skrov. Det fick den estniska haverikommissionen att inleda en ny utredning för att granska uppgifterna. Statens haverikommission i Sverige och Olycksutredningscentralen i Finland har hjälpt till.
I juli 2023 bärgades bogrampen för undersökning. I september förra året publicerades också en studie genomförd på uppdrag av Estlands haverikommission. Den kom fram till att de tidigare okända hålen i skrovet sannolikt uppkom i samband med att fartyget träffade botten.
Under hösten 2022 fick Åklagarmyndigheten en begäran om att återuppta den nedlagda förundersökningen som gällde om det begåtts brott i samband med Estonias förlisning. I februari i år lades utredningen ned med motiveringen att det i de senaste utredningarna inte framkommit något nytt som ger anledning att anta att brott har begåtts.
Nytt fynd
I början av juli i år påbörjade estländska myndigheter nya dyk vid Estonias haveriplats. Sverige har inte deltagit men nya fynd har gjorts. Tidigare i september kunde nämligen utredaren, Tauri Roosipuu, vid den estniska säkerhetsutredningsmyndighetens (OJK) berätta att de hittat ett räcke från bogrampen.
Fyndet har gjort att det nu går att konstatera att räcket till bogrampen inte skildes från fartyget med mannakraft. Därmed avvisas spekulationerna om att räcket skulle ha sågats av efter förlisningen för att någon ville komma åt lasten.
LÄS MER:Världshändelserna som fångades på bild
