Suget efter fossilfri el för att få ner utsläppen och klara klimatmålen tycks omättligt. För Sverige är utgångsläget gott med ett nästan koldioxidfritt elsystem och stora ytor att bygga på, enligt Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers tekniska högskola:
– I Sverige är det framförallt transportsektorn och industrin som släpper ut koldioxid.
Vissa prognoser spår fördubblad svensk efterfrågan på el till 2035. Och det är möjligt att öka produktionen med runt 120 TWh till 2030 – ungefär lika mycket som Sverige använder på ett år, bedömer Johnsson i en rapport från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.
– Eftersom det är bråttom är det framförallt vindkraft som kan möta det ökade behovet medan ny kärnkraft kan komma in tidigast under 2030-talet.
"Ensidigt"
För regeringen står kärnkraften i fokus. I en granskning av klimatpolitiken skriver Klimatpolitiska rådet att "den ensidiga betoningen på nya kärnreaktorer riskerar att skymma behovet av annan ny fossilfri elproduktion på kort sikt".
– Det är olyckligt att debatten blivit så polariserad mellan vind- och kärnkraft. Det är en icke-fråga eftersom de har så olika tidshorisont, menar Johnsson.
Det finns utmaningar för utökad fossilfri elproduktion. Den största är brist på acceptans, särskilt för vindkraft där såväl kommuner som försvaret ofta säger stopp, enligt Johnsson.
– Politiken måste visa ledarskap för att undvika polarisering. Det behövs för att uppnå kompromisser mellan särintressen så att kommuner inte slentrianmässigt säger nej till ny kraftproduktion. Det kan handla om ersättning för etableringar, som att kommuner får tillbaka fastighetsskatten från vindkraften, säger han.
– För havsbaserad vindkraft kan man göra havsplaner för att få olika särintressen att kompromissa. I andra länder har man på det sättet lyckats få samsyn kring var parker ska placeras.
Sumpar chans?
Projekt där tillstånd och investeringsbeslut redan är klara kommer att ge en "hyfsad mängd" ny elproduktion, enligt Johnsson. Därefter tycker han inte att det ser så ljust ut.
– Om inte politiken anstränger sig för att få bort det som begränsar blir det svårt att få fram den nödvändiga elen, säger Johnsson.
– Det finns risk att Sverige sumpar chansen att dra fördel av våra gynnsamma förutsättningar för elektrifiering och att industrins investeringar sker i andra länder i stället.