Joacim Rocklöv, epidemiolog och professor vid Umeå universitet, är en av dem som tidigt kritiserade regeringen och Folkhälsomyndigheten, i mars 2020. Dagens rapport från coronakommissionen bekräftar vad de sa då, anser han.
– Det är samma brister som påpekats av flera personer från flera håll, men nu kommer det fram av kommissionen. Det är betryggande att de kommer fram till samma sak, men för den här pandemin är loppet kört, säger han.
Hade man satt in storskalig testning, smittspårning och isolering tidigt hade det gett färre smittade, menar han. Lars Engstrand, professor i smittskydd vid Karolinska institutet har samma uppfattning.
– Det är ganska intressant att de kommit fram till det vi ville då i början av pandemin. Jag kan ju bara tycka att det stämmer. Vems fel det är får man diskutera men det finns ett systemfel, det är svårt med fragmenterade it-system i regionerna och vem som ska ta besluten om att börja testa, säger han.
Läkare tog ansvar
– Det behövs någon som pekar med hela handen när det bränner till, säger han.
Farshid Jalalvand, forskare i klinisk mikrobiologi vid Lunds universitet, stämmer i stort in i den hårda kritiken från coronakommissionen. Han säger att "senfärdigheten i myndigheternas svar" är den viktigaste kritiken.
– De avfärdade testning och smittspårning. Under första vågen ansåg de att vi inte behövde testa för att samhällsspridningen var så pass stor. Under sensommaren 2020 behövde man trots allt testa. Utan att förklara varför man ändrade sig. Det tar rapporten upp som kritik, säger Jalalvand
Det fick även konsekvenser för hanteringen, anser han.
– Vi visste inte hur stor spridningen var eller var vi skulle sätta in åtgärder. I skolor, på arbetsplatser, i hemmet, kollektivtrafiken eller i specifika områden eller yrkesgrupper. Det man såg var de som hamnade på sjukhus. De som inte var där hade man inte koll på, säger Jalalvand.
Sofia Rydgren Stale, ordförande för Sveriges läkarförbund, instämmer i coronakommissionens slutsats att styrningen av sjukvården utgör ett problem. Det vill hon att makthavarna tar med sig.
– Vi har tydligt lyft fram att vi ser att staten behöver ta ansvar för styrning av hälso- och sjukvården. Nu är det 21 olika system, säger hon.
Bekräftelse för sköterskor
Enligt coronakommissionen är vårdpersonalen skälet till att vården kunde skala upp trots problemen med styrningen.
– Man blir ändå stolt och glad att man så tydligt lyfts fram. Det visar vilket ansvar läkare klivit fram och tagit, samtidigt måste vi också säkra bättre förutsättningar för oss, säger Rydgren Stale.
Johan Styrud, överläkare på Danderyds sjukhus och ordförande för Stockholm läkarförening, hade väntat sig ännu vassare kritik mot kommissionen.
TT: Är det regeringen eller Folkhälsomyndigheten som förtjänar hårdare kritik?
– Bägge två hör ju ihop. De har lutat sig mot den andra i fråga om att ta ansvar.
Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro skriver i en kommentar att "det är en gedigen rapport" och att det inte går att "nog understryka hur viktig vårdpersonalen varit i allt detta".
Även fackförbundet Kommunal som organiserar undersköterskor förmedlar en känsla av bekräftelse från coronakommissionens sida.
"Medlemmarna i Kommunal får nu svart på vitt att villkoren var under all kritik, och att undersköterskor och vårdbiträden drabbades särskilt hårt. Men det räcker inte med kloka insikter. Nu måste välfärden rustas så att all personal får de förutsättningar och det skydd som behövs. Det är dags för bättre villkor", skriver Kommunals vice ordförande Malin Ragnegård i en kommentar.