Här är de svenska vapnen som används av Ukraina i kriget mot Ryssland

Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022. Bara tre dagar senare meddelade den svenska regeringen, då ledd av Socialdemokraterna, att militärt materiel skulle skickas till de ukrainska styrkorna.

Något liknande, att Sverige skickar vapen i stor skala till ett krigförande land, hade då inte skett sedan det finska vinterkriget mot dåvarande Sovjetunionen 1939.

Det första militära stödpaketet som skickades från Sverige innehöll:

• 5 000 pansarskott 86, internationellt benämnt som AT4.

• 5 000 skyddsvästar.

• 5 000 hjälmar.

• 135 000 fältransoner.

Svenska vapen mot ryskt pansar

Det var bara början. Sedan dess har Sverige på olika sätt bidragit med stöd för miljardtals kronor till Ukraina. Mycket har gått till humanitärt stöd och sjukvårdsmateriel, men en stor del har gått till att bekämpa Ryssland militärt.

Sammanlagt har den svenska regeringen, som numer leds av Moderaterna, beslutat om tio militära stödpaket till Ukraina – värda omkring nio miljarder kronor.

Det handlar om skyddsutrustning, förnödenheter och ammunition – samt ett stort antal potenta vapen och fordon.

Bland de svenska vapen som hittills rönt mest uppmärksamhet finns, förutom pansarskott 86 (AT4), också svensktillverkade vapen som skickats av andra länder. De två tydligaste exemplen är granatgevär m/48 (Carl Gustaf), som sägs ha fått kultstatus i Ukraina, samt pansarvärnsvapnet Robot 57 (NLAW).

Många filmklipp som uppges visa när de svenska vapnen slår ut ryska stridsvagnar och stridsfordon har cirkulerat på sociala medier.

Experten: ”Pansarskotten väldigt viktiga”

Att de svenska vapenleveranserna gjort skillnad på slagfältet står klart, enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan.

– I synnerhet i början, under de första månaderna, var pansarskotten väldigt viktiga. Men även nu visar pansarskotten god effekt, säger han och fortsätter:

– De höjde sannolikt också försvarsviljan. Att territorialförsvarsförbanden omedelbart kunde få dem hade också en psykologisk effekt. De har också använts vid fronten med god effekt. Pansarskottet är ett av de mer kompetenta burna engångsvapnen och kräver oerhört kort utbildningstid.

Jämfört med andra länder ligger det svenska militära stödet till Ukraina på den övre halvan av skalan, enligt Kiel Institute for the World Economy.

Luftvärn och sjömålsrobotar

Mest noterbart gällande det nionde paketet var att Sverige utlovade ett ”kvalificerat” – men hemligt – luftförsvarssystem. Ukraina har själva efterfrågat det svenska Robotsystem 70 – och många tror att det är exakt vad de fått.

– Alldeles oaktat om det är Robot 70, de moderniserade Hawk-robotarna eller något annat så har Ukrainas behov av luftvärn blivit väldigt tydligt. De ryska robot- och drönarattackerna mot ukrainska städer har skördat ett ganska stort antal civila offer, säger Joakim Paasikivi.

På sjösidan, mer konkret Svarta havet, har svenska Robot 17 också varit ett viktigt tillskott, enligt överstelöjtnanten.

– Den används till kustförsvar och har tillsammans med Neptun och Harpoon gjort att hotet från rysk landstigning är helt undanröjt. Harpoon och Neptun kan slå mot större mål längre ut, medan Robot 17 är optimerad för mindre fartyg eller prickskytte på fartyg på närmre håll.

– Man sänker nog inte de större landstigningsfartygen – men man kan mycket väl träffa bryggan. Även mot mindre båtar som ska in mot stranden är den oerhört effektiv. De här systemen har fredat Svarta havskusten, säger han.

Sverige kan skicka Archer

Ett annat svenskt system som stått högt, om inte högst, på Ukrainas önskelista är artillerisystemet Archer. Detta har Sverige tidigare inte varit villigt att skicka.

En anledning är att Sverige i nuläget ”bara” har 48 Archers till sitt förfogade. Att ge bort ett antal av dem skulle kunna påverka det svenska försvarets förmåga.

Den 19 januari meddelade dock den moderatledda regeringen att Försvarsmakten får i uppdrag att förbereda en eventuell leverans av Archer till Ukraina.

Det svenska artillerisystemet har, enligt Joakim Paasikivi, vissa fördelar gentemot franska Caesar – som Ukraina nu använder.

– Den stora skillnaden är Archers rörlighet och att besättningen sitter under pansarskydd när de skjuter. Så det är möjligt att de, teoretiskt sett, skulle kunna använda Archer på farligare ställen. Men det är svårt att bedöma, säger han.

Samtidigt menar han att det skulle innebära utmaningar att skicka ett ”nytt, oprövat och exklusivt system”.

– Det skapar också behov av en helt ny logistikkedja. Man måste också lösa utbildning och sådana saker.

Stridsfordon 90 till Ukraina

Den 19 januari meddelade den svenska regeringen också att man ska skicka mer pansarvärnsvapen, bland annat den avancerade Robot 57 (NLAW), till Ukraina. Mer noterbart är att man också kommer att skicka Stridsfordon 90, som håller internationell toppklass.

– Det är ett av världens mest kompetenta stridsfordon i sin klass. Det är väl beprövat och har en förhållandevis tung beväpning med en 40 millimeters automatkanon som vi är ensamma om. Exportvarianterna har 35 eller 25 millimeter. Det kommer att öka den offensiva kraften i Ukraina, säger Joakim Paasikivi.

Han ser det också som en tydlig markering för det svenska engagemanget i kriget.

– Det är en signal om hur viktigt det här är – att vi gör en investering i Ukrainas förmåga men också vår egen säkerhet. Jag tror att det här, också internationellt sett, kommer att ses som en stark signal om att Sverige vill bidra till Europas och världens säkerhet.

Joakim Paasikvi menar också att fortsatt stöd är helt avgörande för det ukrainska motståndet.

– Går det dåligt för Ukraina så går det bra för Ryssland, och går det bra för Ryssland så blir det farligt för oss. Kanske ännu farligare om några år.

Här är de svenska vapnen i Ukraina:

Stridsfordon 90

Stridsfordon 90 är bepansrat och finns i samtliga svenska mekaniserade förband. Används flitigt i utlandsinsatser samt av en rad andra länder. Utrustad med en 40 mm kanon som kan vridas 360 grader, en 7,62 mm kulspruta samt rökkastare. Kan användas för både strid och transport då det, utöver tremannabesättningen, finns plats för sju soldater. Stridsfordon 90 är bandgående, precis som en stridsvagn, och har en maxhastighet på 70 km/h.

Utvecklad i samarbete mellan de svenska företagen Bofors och Hägglunds. Upp till 50 Stridsfordon 90 ska skänkas till Ukraina av Sverige.

Pansarskott 86 (AT4)

Ett handburet, och i stort sett rekylfritt, pansarvärnsvapen av engångstyp. Granaten som avfyras har riktad sprängverkan – den är optimerad för att bryta igenom pansar på exempelvis stridsfordon. Det finns dock många vittnesmål kring att ryska stridsvagnar, även tunga, slagits ut i Ukraina med pansarskott 86.

Har exporterats till en lång rad länder och använts i många konflikter. Går internationellt under benämningen AT4.

Utvecklat av svenska Saab Bofors Dynamics. Skänkt till Ukraina av Sverige.

Granatgevär m/48 (Carl Gustaf)

Granatgevär som använts, och moderniserats, sedan 40-talet. Ett pansarvärnsvapen som bland annat används för att slå ut bepansrade stridsfordon, trupp och fientliga befästningar. Är, till skillnad från pansarskott 86, omladdningsbart och kan skjuta olika typer av granater beroende på mål. I likhet med pansarskottet i stort sett rekylfritt för skytten. Carl Gustaf, som granatgeväret kallas, sägs ha fått kultstatus i Ukraina. Åtskilliga filmklipp uppges visa hur ryska, även tunga, stridsvagnar slås ut av ukrainska soldater med hjälp av Carl Gustaf.

Utvecklat av svenska Saab Bofors Dynamics. Skänks till Ukraina av Sverige.

Robot 57 (NLAW)

Ett modernare, och betydligt mer avancerat, handburet pansarvärnsvapen av engångstyp. Roboten kan antingen avfyras rakt mot målet eller, vilket ofta är mer fördelaktigt, ta en bana så att den slår in i målet uppifrån – exempelvis på en stridsvagn där pansaret är som tunnast. Kräver ingen laser för att sikta in sig, vilket gör den svårupptäckt för motståndaren.

Används av en rad länder och skänktes tidigt till Ukraina av Storbritannien. Uppges ha slagit ut ett stort antal tunga ryska stridsvagnar. Kommer skänkas till Ukraina även av Sverige.

Utvecklat av svenska Saab Bofors Dynamics, på uppdrag av både den svenska Försvarsmakten och Storbritanniens dito.

Robot 17

Robot 17, även kallad sjömålsrobot, är en modifierad variant av den amerikanska Hellfire AGM-114C och används av de svenska amfibiekompanierna, främst för att förhindra fientliga fartyg från att ta sig inomskärs. Robotarna styrs med laser och kan också användas mot mål på land. Kan monteras på båtar och fordon eller skötas helt av soldater.

Tillverkad i USA men modifierad för svensk användning. Skänkt till Ukraina av Sverige.

Luftvärn

Det är oklart vilket luftvärnssystem som Sverige har skickat, men det ska handla om ett ”kvalificerat” system. Robotsystem 70 (bilden) har efterfrågats av Ukraina och många tror att det är vad de fått.

Robotsystem 70 är ett lätt och korträckviddigt luftvärnssystem som främst används för att bekämpa fientliga flyg och helikoptrar. Minsta besättning som krävs är tre man.

Har använts, och moderniserats, av Sverige sedan 70-talet. Utvecklat av dåvarande Bofors AB.

Kulsprutor

Det är oklart vilken typ av kulsprutor som Sverige skänkt till Ukraina. Kulspruta 58, Ksp 58 (bilden) används inom hela den svenska Försvarsmakten. Det är en medeltung kulspruta (7,62 mm) som varit i bruk världen över sedan 50-talet. Används både i fält och som fast bestyckning på fordon, båtar eller helikoptrar. Har en effektiv räckvidd på cirka 600 meter.

Utöver Ksp 58 finns också den lättare Ksp 90 (5,56 mm) samt den tyngre Ksp 88 (12,7 mm).

Automatgevär 90

Automatgevär 90 är ett halvautomatiskt vapen med grovkalibrig ammunition (12,7 mm) som främst är avsett att förstöra materiel – såsom minor, ammunition och lättare fordon – på långa avstånd. Kan även användas mot trupp.

Tillverkat i USA. Skänkt till Ukraina av Sverige.

LÄS MER:Uppgifter: Nya ryska planen – mobilisera ytterligare en halv miljon man

LÄS MER:ÖB om Ukrainastödet: Det är krig i Europa

LÄS MER:Sveriges nya vapenleverans – planerar att skicka Archer

TEXT

Hampus Dorian

hampus.dorian@gp.se