Ett tidigare okänt hål i skrovet – filmat med en dykrobot. Mystiska konturer i det mörka havet, och vittnesmål om tunga militärfordon ombord. Det var några av de uppgifter som vållade stor debatt i fjol, när den omtalade dokumentären släpptes.
26 år hade då passerat efter förlisningen av Estonia, och katastrofen hade än en gång hamnat högst upp på den politiska och mediala agendan i både Sverige och Estland.
Men flera vittnen menar nu att bilden som dokumentären målar upp inte stämmer överens med verkligheten. Det handlar om åtta personer, på olika sätt inblandade i katastrofen, som berättar om den ödesdigra natten för Magasinet Filter.
– Folk som sprider desinformation om en sådan här sak utnyttjar utsatta människors förtvivlan, säger fartygsmekanikern Henrik Sillaste i reportaget.
– De spelar med folks känslor.
Ifrågasätter vittnesmål om militärfordon
Vittnesmålen som det handlar om gäller fartygets avfärd från Tallinn, och framför allt vilka fordon som åkte ombord strax innan M/S Estonia lämnade hamnen. I ”Estonia – fyndet som ändrar allt” berättar en svensk överlevare om att hon sett militära fordon rulla in på däck precis innan avfärden. Just det vittnesmålet ifrågasätts nu av Filter, som menar att det kan röra sig om ett falskt eller konstruerat minne.
Och det är inte första gången som Filter publicerat skarp kritik mot ”Estonia – fyndet som ändrar allt”. Sedan dokumentären släpptes har magasinet granskat dess uppgifter i ett flertal reportage. Även i magasinets podd har ämnet diskuterats flitigt.
”Vi har vetat jättelänge varför färjan sjönk”
Filters kritik går i huvudsak ut på att journalisten och filmaren Henrik Evertsson väckt liv i gamla konspirationsteorier, i stället för att sakligt redovisa fakta och överbevisa tidigare utredningars slutsatser.
– Huvudsaken är att vi har vetat jättelänge varför den här färjan sjönk. Det råder inga tvivel om det. Inte bara en haverikommission har utrett detta, det har också överprövats av en lång rad institut i en lång rad länder, säger Mattias Göransson.
Men fakta och information om de olika utredningarna är inget som dokumentären bortser ifrån, menar skaparen själv.
– I serien redogörs för de officiella förklaringarna till Estoniakatastrofen, även slutsatserna som den internationella haverikommissionen, JAIC, kom fram till i sin slutrapport från 1997, skriver Henrik Evertsson i ett mejl till GP.
Kräver att kända fakta överbevisas
Chefredaktören Mattias Göransson menar att all fakta stödjer den ursprungliga haverikommissionens slutsats: förlisningens förklaring finns i bogvisiret.
– Vill man ifrågasätta den saken så går det bra. Vem som helst får göra det. Men då måste man börja i den änden, och titta på fakta. Sen måste man överbevisa dem och argumentera sakligt. Det gör man inte i dokumentären. Evertsson har plockat ut en liten krets missnöjda överlevare, av de 137 som finns.
Du lyfter ju själv fram ett fåtal utvalda vittnen i ditt reportage. Gör du dig då inte skyldig till samma sak?
– De jag citerar är människor vars berättelser varit solida, och oförändrade över tid. Och deras historier stämmer överens med kända fakta. De har berättat samma detaljer oberoende av varandra.
Svarar på kritiken: ”Lägger nya fakta på bordet”
Henrik Evertsson själv ser dokumentären och uppgifterna den lyfte fram, bland annat genom intervjuer med vittnen, som ett steg i att bringa klarhet i händelseförloppet kring katastrofen.
– Programserien lägger nya upplysningar och fakta på bordet, något som kan bidra till att vi får veta mer om Estonias förlisning, men också processen efteråt. Det menar jag är journalistikens kärnuppgift, skriver han till GP.
En uppmärksammad konsekvens av dokumentären var att journalisten Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson åtalades för brott mot gravfriden. Åtalet var grundat i det faktum att man rest med båt till platsen där fartyget förliste, släppt ner en dykrobot till havets botten, och filmat vraket för att undersöka dess skrov.
Åtalades och friades – för brott mot gravfriden
Resultatet visades i den färdiga dokumentären. På en skärm i båten, cirka 60 meter ovanför roboten, upptäcker Evertsson och robotoperatören ett helt okänt hål i fartygets skrov.
Materialet i dokumentären kom under slutet av 2020 att analyseras av Statens haverikommission och dess motsvarigheter i Estland och Finland. Det utmynnade i en lagändring, som innebar undantag i gravfriden runt Estonia, för att haverikommissionen skulle kunna undersöka vraket på nytt.
De båda friades helt från brott av Göteborgs tingsrätt.
LÄS MER:Henrik filmade vid Estonia – nu åtalas han i Göteborg
LÄS MER:Sonar vid Estonia stördes ut av okänd källa
