Trots att närmare hundra tusen personer i Sverige lider av sjukdomen dysmorfofobi, BDD, är den relativt okänd. Även bland dem som ska behandla patienterna.
- Det är farligt för patienten att kunskapen är så dålig. Ofta återkommer de till plastikkirurger som gör ingreppen patienterna vill ha, men det förvärrar deras tillstånd, säger Sergej Andréewhitch, psykiater vid Psykiatricentrum på Karolinska Institutet.
Sjukdomen knäcker de mest utsatta
Sjukdomen innebär att personen blir besatt av sitt utseende. Ofta handlar det om vanföreställningar om huden, att den är grotesk och för ful för att visa för andra. Även föreställningar om att näsan är defekt ingår i sjukdomsbilden. För de svårast sjuka upptar detta hela tillvaron och för dem som drabbas hårdast inskränker tillståndet hela livet; skola, arbete, vänner och familjeliv.
Andra kan leva ett realtivt normalt liv men söker sig ofta till experter för att få hjälp med sin hud eller för att gång på gång skönhetsoperera sig.
- Det är ett mycket plågsamt tillstånd och ofta följs detta av depressioner och andra fobier, säger Sergej Andréewhitch.
Schizofrenimedicin utan effekt
Hittills har den behandling som erbjudits bestått av medicin mot schizofreni, så kallad neuroleptika, men som inte haft någon effekt.
I veckan kom nya behandlingsrekommendationer från England för BDD. Något som svenska forskare också anser är den mest framgångsrika metoden, nämligen behandling med antidepressiva läkemedel och kognitiv beteendeterapi.
- Målet med behandlingen är att man ska kunna hantera sjukdomen, och lära sig leva med den, säger Sergej Andréewhitch.
Sjukdomen är klassad som ett tvångssyndrom och drabbar oftast unga män och kvinnor i åldern 15-25 år. Men även små barn i 4-årsåldern har fått diagnosen.
Allt talar för att sjukdomen är ärftlig och inte är kopplad till skönhetsideal.
