Nu har drygt 65 procent av alla över 18 år i Sverige fått minst en dos vaccin mot covid-19, och ungefär 43 procent har fått två doser. Arkivbild.
Nu har drygt 65 procent av alla över 18 år i Sverige fått minst en dos vaccin mot covid-19, och ungefär 43 procent har fått två doser. Arkivbild. Bild: Johan Nilsson/TT

Ingen fara om vaccinsprutan inte känns

Övergående feber och andra milda biverkningar efter covidvaccinet har liknats vid ett kvitto på att immunförsvaret verkligen reagerar. Men innebär det att man ska vara orolig om man inte känner ett dugg?
– Nej, det är inget konstigt alls, säger vaccinforskaren Matti Sällberg.

ANNONS
|

Vid det här laget har nästan 5,5 miljoner av alla svenskar fått minst en dos vaccin mot covid-19, och ungefär 3,5 miljoner har även fått sin andra dos. Många vittnar om milda, övergående biverkningar efter sprutan, som feber, frossa och muskelvärk. Det har beskrivits som ett tryggt tecken på att kroppens immunförsvar har aktiverats och att vaccinet ger effekt.

Men hur ska man då tänka om man inte känner ett enda dugg, ens efter spruta nummer två? Betyder det att immunförsvaret har missat chansen att lära sig hur det nya coronaviruset ska bekämpas?

– Nej, det skulle jag absolut inte säga. Man har individuella variationer i immunsystemet som gör att man reagerar väldigt olika, säger Matti Sällberg, professor och vaccinforskare vid Karolinska Institutet.

ANNONS

Tre komponenter

Det finns dock inga entydiga studier som har undersökt just en eventuell koppling mellan graden av biverkningar och kroppens immunsvar. Men i de stora, kliniska studier som har gjorts av de covidvaccin som nu används i Sverige är effektiviteten så hög att ingen ska behöva oroa sig, understryker Matti Sällberg.

– Man ser en skyddseffekt av till exempel Pfizers vaccin på 90–95 procent, vilket innebär att 90–95 procent av alla som vaccineras får ett bra skydd mot infektioner. Och jag skulle säga att det stora flertalet som vaccineras inte känner mer än att det kan bli lite ömt just där man har fått sprutan, så effekten finns där oavsett biverkningar.

En anledning till den här stora variationen i hur vi reagerar är att det finns åtminstone tre olika komponenter som styr upplevelsen av biverkningar efter en vaccination, förklarar Matti Sällberg. Dels kan aktiveringen av det specifika immunförsvaret, som är själva målet med vaccinationen, ge symtom. Dels kan vaccinet ge en allmän inflammation, som också ger symtom – och dessutom skiljer sig upplevelsen av obehag och smärta mycket åt mellan olika personer.

– Vissa kan börja skrika och gapa så fort de får en nål i armen, och andra kan få foten överkörd av en bil utan att reagera särskilt mycket. Allt det här tillsammans gör att det blir stora skillnader, och att det dessutom är nästan omöjligt att säga vad en reaktion faktiskt beror på, säger Matti Sällberg.

ANNONS

Mer efter andra sprutan

Men det är trots allt inte fel att betrakta milda biverkningar som ett kvitto på att vaccinet ger effekt, medger han. Till exempel tycks det vara lite vanligare att personer får mer känningar efter spruta nummer två, eftersom immunförsvaret då är mer på tårna efter den första sprutan. På motsvarande sätt kan personer som har haft covid-19 får lite starkare reaktion efter den första sprutan.

– Sjukdomen i sig ger ju ofta en stark immunaktivering, så när de får sin första spruta finns det redan immunceller som är beredda. Den blir som spruta nummer två, kan man säga. Men även där varierar det mycket, många känner inget alls, säger Matti Sällberg.

TT: Så den som ändå inte känner något behöver alltså inte vara orolig?

– Nej, det är omöjligt att säga att man har ett bra immunsvar bara för att man har mycket biverkningar. Alla reagerar olika.

Själv fick han bara lite värk i armen efter den första sprutan. Men efter spruta nummer två blev han även ovanligt sömnig när kvällen kom.

– Jag brukar aldrig somna vid niotiden, men det gjorde jag då. Så jag håller det inte för osannolikt att det var en biverkning. Trötthet är ju en ganska typisk reaktion på en inflammation.

ANNONS

TT: Så då har du ändå fått ett slags kvitto på att du är på den säkra sidan?

– Haha, ja det kanske man kan säga.

Fakta: Godkända vaccin mot covid-19 i Sverige

I Sverige är fyra vaccin mot covid-19 godkända. Men bara tre av dem används:

– Comirnaty (Pfizer-Biontech) är ett mRNA-vaccin som formellt är godkänt från 12 år, men än så länge erbjuds det bara i särskilda fall till personer under 18 år. Folkhälsomyndighetens plan är att börja erbjuda vaccinet till personer från 16 år någon gång i början av hösten. När det gäller barn i åldern 12–15 år avvaktar FHM tills vidare med rekommendation. Comirnaty ska ges i två doser, med några veckors intervall. I början av juli hade knappt 6,8 miljoner doser Comirnaty använts i Sverige.

– Spikevax (Moderna) är ett mRNA-vaccin som är godkänt från 18 år. Det ska ges i två doser, med några veckors intervall. I början av juli hade lite drygt 750 000 doser Spikevax använts i Sverige.

– Vaxzevria (Astra Zeneca) är ett vektorvaccin, där ett avdödat förkylningsvirus används för att transportera en bit DNA till kroppens celler. Det är godkänt från 18 år. På grund av en ovanlig men mycket allvarlig blödningsbiverkning som upptäckts hos yngre personer, rekommenderas det dock endast till personer över 65 år. Vaxzevria ska ges i två doser, med några veckors intervall. I början av juli hade knappt 1,2 miljoner doser använts i Sverige.

Förutom ovanstående tre vaccin är även Covid-19 Vaccine Janssen (Janssen-Cilag) godkänt i Sverige. Det har en liknande uppbyggnad som Vaxzevria, och även liknande biverkningar. Det har inte börjat användas i Sverige, och eftersom tillgången på andra vaccin nu är god kommer det sannolikt heller inte att börja användas.

Källa: Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström

ANNONS