Flera fall av dödsfall bland kor ute på bete har rapporterats. Arkivbild.
Flera fall av dödsfall bland kor ute på bete har rapporterats. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Knottattacker kan förklara mystisk kodöd

Flera kor har den senaste tiden dött utan uppenbar orsak. Nu visar det sig att knott kan ligga bakom. Men forskare manar till lugn.
– Det är naturligtvis obehagligt när något sådant här sker. Men det finns ingen anledning till oro, säger Anders Lindström, insektsforskare på SVA.

ANNONS

Ett av de senaste dödsfallen bland kor där knottangrepp misstänks vara orsaken är i Östergötland, rapporterar Corren.

– Jag släppte ut två dräktiga kvigor på ett bete i en hage på lördagen och på måndagen hittade jag en av dem död. Jag åkte och hämtade en annan ko som sällskap till den ensamma kvigan. På eftermiddagen var även den död, säger lantbrukaren Håkan Svensson till tidningen.

För Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har antal dödsfall kopplade till knott och betande kor hittills inte varit många.

– Det finns inget som tyder på att det här är ett utbrett problem, säger Anders Lindström.

ANNONS

Enligt SVA finns det heller inga kända fall där människor ska ha dött på grund av bett från knott. Människor kan oftast gå undan och då blir kliandet det största obehaget.

Inte klarlagt

I fallet kring de döda korna är det inte klarlagt om det är en viss sorts knott som kan ha lett till de plötsliga dödsfallen. Men det finns ett 60-tal knottarter i Sverige, varav några gör så kallade massuppträdanden, enligt Lindström som också berättar att knott biter på ett annat sätt än en mygga.

– En stickmygga har som en kanyl och hittar ett blodkärl och gör ett hål och pumpar ut blodet, men knott biter upp ett sår och slickar i sig blodet som samlas i såret.

Sedan blir det en kraftig reaktion, en chock för kroppen som får cirkulationssvikt och på det sättet så kan djuren avlida.

Kor mer ute

Hundar, hästar och andra djur kan också råka ut för knotten, men kor är mer exponerade eftersom djuren nu går ute dygnet runt.

SVA håller på att ta fram mer information för att ge lantbrukare råd om hur kreaturen kan skyddas, berättar Ylva Persson, statsveterinär i idisslarsjukdomar på SVA.

– Har man betesmarker där det blåser mycket så kan man kanske flytta djuren dit, för knott tycker inte om när det blåser, säger hon.

ANNONS
ANNONS