Korallexpert: De är tuffa och kommer förvåna oss

Offret är hundratals miljoner år gammalt och redan halvdött. Prognosen är att mordet kommer att vara fullbordat någon gång under seklets sista hälft om utsläppen fortsätter i nuvarande takt. Och man behöver inte vara mästerdetektiven Sherlock Holmes för att lista ut vem som är boven i dramat, konstaterar korallforskaren och miljökommunikatören Fredrik Moberg i sin nya bok "Korallernas planet".

– Några exempel på hur vi tagit död på korallrev är genom att fiska med dynamit, fiska med cyanid och spränga hela korallatoller i bitar för att testa kärnvapen, säger han.

– Men det stora hotet på sikt är den globala uppvärmningen. I det är många av oss medskyldiga, även om vi inte hade den avsikten från början. Vi lever i samhällen som är fossilberoende och släpper ut mycket koldioxid och andra växthusgaser.

Massblekning

Rekordtemperaturer i haven har lett till att det nu pågår en global massblekning av korallrev. Koraller lever i symbios med alger, men blir vattnet för varmt lämnar algen koralldjuret – varpå korallen förlorar sin färg och riskerar att svälta ihjäl.

Världen är redan omkring 1,2 grader varmare än under förindustriell tid och utsläppen som värmer upp planeten fortsätter att öka. Mer än 99 procent av korallreven riskerar att att dö om den globala medeltemperaturen höjs med 2 grader till seklets slut, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Skulle uppvärmningen begränsas till 1,5 grader är bedömningen att upp till 90 procent av reven kan gå förlorade.

Fredrik Moberg är "jätteorolig" men tror att IPCC:s scenarier är väl pessimistiska.

– Det har visat sig att korallreven ändå är lite anpassningsbara. De kanske finns i områden där det finns kalla vattenströmmar eller kan röra sig lite norr- eller söderut, säger han.

– Läget är illa, men jag tror att de kommer att förvåna oss och vara tuffare än vad de värsta prognoserna gör gällande. Men går uppvärmningen mot 3 grader blir det svårt.

En hyllning

Boken är inte bara en true crime-berättelse som går till botten med vem som är mördaren, den är också en hyllning till reven som tornar upp sig som skyskrapor under ytan. Så sent som 2020 upptäcktes ett tidigare okänt 500 meter högt rev utanför Australiens kust – större än Empire State Building i New York.

Närmaste tropiska rev ligger i Egypten, omkring 400 mil från Sverige. Men det finns ändå anledning för svenskar att bry sig om korallernas framtid, menar Moberg.

– Korallreven är jätteviktiga för den biologiska mångfalden. Mindre än 1 procent av havets botten har korallrev, men de är livsmiljö för 25 procent av alla marina arter, säger han.

– Sedan är uppskattningsvis 500 miljoner människor direkt eller indirekt beroende av korallreven för sin försörjning via turism, fiske och annat.

Svenska koraller

De färgsprakande reven har blivit ett affischnamn för klimatförändringens offer, en kanariefågel i kolgruvan. Men även på hemmaplan finns koraller som kämpar mot havsförsurning, bottentrålning och varmare vatten.

– Jag tror inte att det är så många svenskar som vet att vi har koraller, kallvattenreven utanför västkusten är doldisar, säger Moberg.

– De revbyggande kallvattenkoraller vi fortfarande har några kvar av i svenska vatten är ögonkorall, inte samma typ som bygger upp de tropiska reven. Kallvattenkoraller har en otrolig mångfald, men är ganska bleka och tråkiga även när de mår bra.

Alla vet kanske inte heller att Gotland till stor del består av fossilt korallrev. För över 400 miljoner år sedan låg det som skulle komma att bli Sveriges största ö i tropiska vatten vid ekvatorn, men reven omvandlades till fossil som långsamt rörde sig norrut.

– Några av de kalkstensbrott vi använder för att göra cement i Sverige är gamla korallrev. Och produktionen av cement är en stor källa till växthusgaser, säger Moberg.

– Ironiskt nog betyder det att när ungefär 420 miljoner år gamla korallrev smulas sönder och hettas upp för att bli cement släpper det ut en massa koldioxid som förstör för nutidens korallrev.

Prislapp

Ett sätt att stärka korallernas aktier är att försöka sätta en prislapp på dem.

– Det är jättesvårt. Som ekolog kan man säga att de är ovärderliga, eftersom de är så himla viktiga, säger Moberg.

– Men det är en ganska bra trojansk häst att visa att de även har ett ekonomiskt värde för att de ska tas på allvar i politiska diskussioner. När man gör det kommer man fram till många olika typer av siffror, en är hundratals miljarder dollar varje år. Enligt de beräkningarna är en fotbollsplan korallrev värt ungefär 1–2 miljoner dollar årligen.

Moberg hoppas att hans bok inte ska bli en dödsruna, utan snarare ett tidsdokument över en period då mänskligheten ställde om för att tygla den globala uppvärmningen.

– Det är värt att kämpa för varje tiondels grad av uppvärmning som vi kan undvika och för varje korallrev som vi kan skydda.