–Människor ringer hit när de mår dåligt efter en svampmåltid. Hälften av dem är oroliga vuxna. Vi hjälper till att avgöra hur stor sannolikheten är att de är förgiftade och i så fall vilken allvarlighetsgrad. Andra hälften är barn som har smakat på svamp, säger Christine Karlson-Stiber, läkare på Giftinformationscentralen.
Vad gäller barn känner Karlson-Stiber dock inte till något fall som lett till svår förgiftning.
Ökning vid svampår
Under riktiga svampår kan siffrorna på allvarligt förgiftade vara många, som rekordåret 1988 då 50–60 personer drabbades, enligt Karlson-Stiber. Ett normalår drabbas 5–10 personer.
17 personer har dött av giftsvampar sedan 1950-talets början. Sedan 2002 har tre personer dött i svampförgiftningar i Sverige. Samtliga dödsfall har skett efter att personerna ätit lömsk eller vit flugsvamp, enligt Karlson-Stiber.
–Till det kommer ett antal fall där personer fått sin njurfunktion utslagen. Det är ett mycket högre antal.
Livsfarliga myter
De svampar som står för de allvarligaste skadorna, och kan göra människor sjuka för livet, är lömsk flugsvamp, vit flugsvamp och toppig giftspindling. Tesen att alla giftiga svampar smakar illa skjuter Christine Karlson-Stiber i djup sank.
–Det är en livsfarlig myt. Det finns inga knep. Man måste veta vilken svamp man äter, säger hon.
Ett av de vanligaste felen svampplockare gör är att ge sig ut i skogen utan tillräckliga kunskaper.
–Men en del är också bara slarviga och tittar inte så noga när de rensar, säger Michael Krikorev, mykolog på Sveriges lantbruksuniversitets artdatabank.
Om alla skogens gula kantareller är plockade finns det ändå ett gäng nybörjarsvampar som den oerfarne lätt kan lära sig.
–Soppar är en bra grupp som inte är giftiga, säger Krikorev.