1-åriga Mio bor i ett gult hus med en vit vattenpump utanför. Inuti huset har han ett rum med nallar, leksaker och en tapet med älgar och björnar.
– Han är alltid glad och väldigt nyfiken. Han älskar sina syskon så att leka och busa med dem är favoritsysslan. Eller att dansa med draken till Bolibompa-sången, säger hans familjehemsmamma Malin till DN.
Själv oroar hon sig varje dag för att polisen ska knacka på. Mio omhändertogs enligt lagen om vård av unga direkt efter födseln, men Migrationsdomstolen har beslutat att han ska utvisas tillsammans med sina biologiska föräldrar.
LÄS MER:Familjen utvisas – tjänade 928 kronor för lite
Tre års fängelse för överfallsvåldtäkt
Föräldrarna kom till Sverige från Belarus och sökte asyl sommaren 2019. Mamman, som då var gravid med Mio, lades in på en psykiatrisk intensivvårdsavdelning i Stockholm. Hon har en psykiatrisk diagnos och försökte skada sig själv och sitt ofödda barn flera gånger.
En vecka innan födseln genomförde Mios pappa en överfallsvåldtäkt som han senare dömdes till tre års fängelse och utvisning för. Mammans asylansökan har också avslagits och i höstas avslogs deras sista överklagan.
DN citerar handlingar från förvaltningsrätten där det framgår att föräldrarna inte kan ge Mio det han behöver för att ”säkerställa hans överlevnad” eller ”ge honom en gynnsam utveckling och stabil livssituation”.
LÄS MER:Därför utvisas fastanställde Omid – trots hotbrev från talibaner
Bäst för Mio enligt domstolen
Men när föräldrarna utvisas måste alltså Mio lämna det gula huset och följa med. I Belarus kan han eventuellt placeras på barnhem och enligt Migrationsdomstolen innebär inte det att han nödvändigtvis kommer behandlas illa.
– Generellt kan man säga att barn utan vårdnadshavare inte reser hem utan att det finns ett ordnat mottagande av något slag, till exempel släktingar eller barnhem, säger Fredrik Söderberg Bruce, tillförordnad presschef på Migrationsverket, till DN.
Han uppger också att en bedömning av barnets bästa har gjorts. Mios ”hälsotillstånd är gott och i och med sin ringa ålder kan han inte anses ha skapat sig en stark anknytning till Sverige”, skriver Migrationsdomstolen.
Mios nya familj har fått hjälp av Brinn för barnen, som bildades i samband med fallet ”Lilla hjärtat”.
– Migrationsverkets beslut och Migrationsdomstolens dom strider mot barnkonventionen. Hur kan det vara i barnets bästa att skicka tillbaka honom till ett land han aldrig varit i, tillsammans med föräldrar han inte känner och som bedömts olämpliga att ta hand om honom? Vi anser att det är en fara för hans liv att skicka tillbaka honom, säger Jessica Ivarsson från Brinn för barnen till DN.
LÄS MER:Lex Maria-anmälan i "Lilla hjärtat"-fallet
Fotnot: Mio och Malin är fingerade namn
