En av de mest omdiskuterade punkterna i Tidöavtalet handlar om att offentliganställda ska tvingas anmäla om de kommer i kontakt med personer de misstänker vistas här illegalt. Protesterna har varit starka från såväl lärare som vårdpersonal och socialsekreterare.
Även inom regeringsunderlaget har tankarna väckt diskussioner: företrädare för Liberalerna har talat om att skolpersonal bör undantas, eftersom barn har rätt till en skolgång, medan Sverigedemokrater sagt att de inte kan tänka sig några undantag.
Svåra avvägningar
På pressträffen där utredningsdirektiven presenterades medgav Maria Malmer Stenergard att det är svåra avvägningar och att vissa situationer kan behöva undantas.
– Det kan vara fall där det strider mot ömmande värden, som inom vården. Utredarens förslag ska också vara i enlighet med gällande regler, till exempel barnkonventionen.
Hon beskriver problemet med att människor som vistas illegalt i landet som stort och växande. Och säger att det över våra gränser förekommer ett mer eller mindre konstant flöde av människor som inte ska vara här – och att det innebär en säkerhetsrisk.
För att komma tillrätta med detta måste myndigheterna samarbeta och ha ett effektivt informationsutbyte, säger hon.
– Det kommer att stärka arbetet med att motverka olovlig vistelse i landet. Det är viktigt att ha med sig att de personer som informationsutbytet omfattar har fått sin sak prövad, av Migrationsverket och domstol.
Spricka mellan L och SD
Tidigare i veckan skrev Liberalernas skolpolitiske talesperson Fredrik Malm i en debattartikel att skolan inte bör omfattas av anmälningsplikten. På pressträffen på torsdagen fick han och SD:s Ludvig Aspling frågan om hur de ser på detta: kommer skolan och akutvård omfattas eller ej?
– Det vi gör nu är att lämna över frågan till en utredare, det är så det görs i Sverige. Det är inte meningen att vi ska fastställa vad man ska komma fram till, men huvudsyftet är att personer som inte har rätt att vistas ska återvända. Det tror jag att de flesta kan skriva under på, säger Ludvig Aspling.
– Utredaren har ett år på sig att ta fram ett välavvägt förslag. Jag känner mig trygg med processen, säger Fredrik Malm.
Anmälningsplikten är inte den enda delen i utredningen om hur papperslösa ska lämna. Det handlar också om att öka antalet inre utlänningskontroller och att öppna upp för stickprovskontroller på ett sätt som inte är tillåtet i dag.
Mer biometriska hjälpmedel
Utredningen ska också titta på om det i högre utsträckning går att använda biometriska hjälpmedel, som kontroll av fingeravtryck eller ansiktsigenkänning.
– Dagens regler har många begränsningar, Vi behöver se över det, så att det kan användas mer effektivt, säger Christian Carlsson (KD).
Regeringen öppnar också för att förlänga eller helt avskaffa preskriptionstiden för ett utvisningsbeslut. I dag preskriberas ett utvisningsbeslut efter fyra år.
Det har lett till en situation där personer lever under jorden i Sverige för att sedan söka asyl på nytt. Omkring var fjärde asylansökan kommer från en person som tidigare fått avslag och utvisningsbeslut.
Alla går inte att utvisa
Samtidigt är det så att många av de personer som lever illegalt i landet gör det eftersom de kommer från länder det i praktiken inte är möjligt att återvända till och som Sverige i dagsläget inte utvisar folk till.
Maria Malmer Stenergard beskriver det som nu görs som ett arbete i två delar.
– Det ena handlar om det vi gör i Sverige. Det andra handlar om att arbeta med relationer till de här länderna och där har vi inlett ett omfattande arbete.
Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande den 30 september 2024.
