Psykologen Siri Helle hävdar att mycket i Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer är bra. Tidsgränserna för olika åldrar menar hon dock saknar forskningsstöd och själva begreppet skärmtid kallar hon absurt.
– Det handlar inte lika mycket om tiden som vad man ägnar sig åt. Forskning visar att det är helt okej med ett dataspelsintresse givet att man får det man behöver i livet. Tvärtom kan det vara så man föredrar att umgås, säger Siri Helle.
Hon efterlyser även ytterligare information som kan stötta föräldrar och unga kring skärmanvändande.
– Unga vill själva ha sundare skärmvanor men vad innebär det och vad ska jag då göra i stället med min tid? I Finland lär de ut sunda digitala vanor som en del av hälsoundervisningen i skolan. Det är konstigt att man får lära sig att sätta ord på olika muskelgrupper men inte verktygen att hantera det man har i handen flera timmar om dagen, säger Siri Helle.
"Diskutera med barnet"
Frågan om barns skärmtid har varit omdebatterad – och med de nya rekommendationerna har föräldrar tydliga ramar att förhålla sig till.
– Det är viktigt att vi får det nu eftersom vi ser tydliga negativa effekter av större skärmanvändning. Även två–tre timmar kan vara för mycket om innehållet man exponeras för är skadligt, säger Lisa Thorell.
Hon är professor i psykologi vid Karolinska institutet och forskar om skärmtid.
"Avlastning i vardagslivet"
Enligt Lisa Thorell är det bra att ha en diskussion kring skärmanvändandet med barnen. I synnerhet när det gäller de äldre barnen.
– Sen handlar det inte bara om skärmtid utan om innehållet och vi ser att barn som använder digitala medier som en flykt för att de mår dåligt har högre risk att utveckla ett beroende, säger hon.
– Där bör man diskutera med barnet varför man använder digitala medier.
Att använda skärmar som avlastning i vardagslivet – exempelvis under matlagning – är vanligt. Därför tipsar Lisa Thorell om att involvera de yngsta i köket – medan de lite äldre kan tillåtas skärmtid.
– För de över två år kan det vara ett bra tillfälle att titta på en skärm. Men sätt barnet i samma rum så kan man prata om vad de ser.
Fakta: Tipsen som kan minska barnens skärmtid
1. Prata med barnen om när och hur skärmarna ska användas. Viktigt med framför allt äldre barn för att gemensamt komma fram till en linje.
2. Inför skärmfria tider. Exempelvis vid måltider, före läggning och vid gemensamma aktiviteter. Lägg helst skärmarna i ett annat rum.
3. Tänk på din egen skärmtid. Det är viktigt att vuxna föregår med gott exempel och inte själva slösurfar hela dagarna framför barnen.
4. Involvera barnen. Gäller främst yngre barn. Istället för att sätta dem vid en skärm vid exempelvis matlagning kan barnet få sitta i köket och äta grönsaker.
5. Försök få till naturliga avslut. Se till att programmen barnen tittar på är lagom långa så att det går att titta klart. Då blir det lättare och mer naturligt att stänga av skärmen.
Källa: Lisa Thorell, professor i psykologi vid Karolinska institutet.
Fakta: Folkhälsomyndighetens rekommendationer för skärmtid
0–2 år: Ingen skärmtid alls.
2–5 år: Max en timme per dygn.
6–12 år: Max en till två timmar per dygn.
13–18 år: Max två till tre timmar per dygn.
Källa: Folkhälsomyndigheten.