Klimatpolitiska rådet har granskat om regeringens politik kommer att leda till att Sverige har noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. På onsdagen presenterar de sin senaste rapport.
– Det här rimmar illa med ambitionen att gå före och vara ledande. Sverige har tappat styrfarten, säger klimatpolitiska rådets ordförande Cecilia Hermansson, under en presskonferens.
De konstaterar att den sittande regeringens politik inte är tillräcklig. Den kommer att öka utsläppen i närtid – istället för att minska dem.
– Här spelar insatser som sänkt reduktionsplikt, sänkt skatt på drivmedel, slopad bonus på miljöbilar, minskat järnvägsunderhåll, slopad reform av reseavdraget och höjning av avdragsbelopp för personbilar en stor roll för att utsläppen ökar, säger Cecilia Hermansson.
”Allvarligt”
De insatser som regeringen har beslutat om kommer inte vara tillräckliga för att väga upp den ökningen, enligt rådets granskning.
– Det är både allvarligt och anmärkningsvärt att den svenska regeringens ändrade politik riskerar att leda till ökande utsläpp, säger Cecilia Hermansson.
De skriver att det skulle bli första gången ”under åtminstone två decennier som förändringar av Sveriges nationella politik sammantaget leder till ökade utsläpp av växthusgaser.” Det när omställningen snarare behöver accelereras.
– Vi kommer att styra åt fel håll om politiken inte ändras, säger Cecilia Hermansson.
Rekommendationer till regeringen
Rådet presenterar tio rekommendationer till regeringen. Fem av dem är nya och riktar in sig på att ta till vara på den stora synergin. Alltså klimatomställningens positiva effekter.
– En värld där vi inte når klimatmålen kommer bli en värld där vi inte kan nå andra mål heller, säger Björn Sandén, rådets vice ordförande och professor i innovation och hållbarhet på Chalmers tekniska högskola.
Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari tar emot rapporten och ger på onsdagens rapportlansering sina första kommentarer om granskningen.
– Klimatet är en ödesfråga och det kräver ett helhetsgrepp på både global, europeisk och nationell nivå. De åtgärder som vi beslutar om under den här mandatperioden ska innebära långsiktiga satsningar som ska leda hela vägen till netto noll 2045, säger hon.
Under rapportlanseringen får hon frågan när utsläppssiffrorna kommer att stämma bättre överens med klimatmålen.
– Vi delar ju bilden att de åtgärder som vi har lagt fram i första statsbudgeten leder till ökade utsläpp. Det är inget vi hymlar med. Då är frågan hur hanterar vi det? Och det är den klimatpolitiska handlingsplanens stora, stora uppgift. Att se till att vi faktiskt följer det klimatpolitiska ramverk som är antaget.
Hon avslutar sitt framträdande med att tacka för rapporten och säger att regeringen kommer att ha stor nytta av den i arbetet med sin klimatpolitiska handlingsplan som ska presenteras i höst.
Rapporten väcker även reaktioner hos oppositionen. Emma Wiesner (C), Europaparlamentariker, skriver på Twitter att det är sorgligt.
Även det rödgröna styret i Göteborg kommenterar rapporten.
"Det är bedrövligt att regeringen får underkänt av det Klimatpolitiska rådet. Det är uppenbart att regeringen inte klarar sitt jobb. Nu är det viktigare än någonsin att Göteborg och andra städer i landet kliver fram och driver på i klimatarbetet”, skriver miljö- och klimatkommunalrådet Karin Plejel (MP) i ett mejl till GP.
Klimatpolitiska rådets tio rekommendationer
1. Utforma en klimatpolitisk handlingsplan som leder till en accelererad klimatomställning så att utsläppen minskar i närtid och klimatmålen 2030 uppnås.
2. Se till att handlingsplanen omfattar alla sektorer och utnyttjar hela den samlade politiken för att nå det långsiktiga målet om noll nettoutsläpp 2045 och därefter negativa utsläpp.
3. Säkerställ att genomförandet av handlingsplanen prioriteras och koordineras inom regeringen under ledning av statsministern.
4. Följ årligen upp genomförandet av handlingsplanen i klimatredovisningen till riksdagen.
5. Ge relevanta myndigheter ett stående uppdrag att lämna underlag till den klimatpolitiska handlingsplanen med förslag som ger utsläppsminskningar som överstiger klimatmålen.
6. Gör samhället mindre känsligt för framtida resursprischocker, till exempel genom åtgärder för effektivare energi-, material- och produktanvändning och diversifierad tillförsel.
7. Bygg upp kompetens och beredskap för att i framtiden kunna utforma och effektivt genomföra kortsiktiga krisinsatser utan att dessa motverkar möjligheterna att nå långsiktiga klimatmål.
8. Fortsätt utveckla goda exempel på planeringsprocesser och samverkansformer som kan bidra till en accelererad omställning och samtidigt bättre ta tillvara synergier och göra avvägningar mellan olika intressen.
9. Genomför under mandatperioden en översyn av relevanta samhällsmål för att säkerställa att mål och styrning är förenliga med klimatmålen, i linje med vad riksdagen tidigare beslutat.
10. Utveckla en tydligare, övergripande berättelse om Sveriges klimatomställning.
LÄS MER:Tuff kritik mot regeringens budget från miljöforskare
LÄS MER:FN:s klimatpanel: Det är möjligt med en hållbar framtid för alla
LÄS MER:Fem punkter: Det innebär FN:s nya klimatrapport
Missa inte det senaste om miljö och klimat
Nu kan du få alla nyheter och spännande reportage som en notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Klimat. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
