Var luftstruparna av plast så bra som forskarna påstod, var avhandlingen inom nationalekonomi i själva verket ett plagiat och föredrar fiskyngel i Östersjön verkligen plastpartiklar framför vanlig mat?
Det är några av de frågeställningar som Centrala etikprövningsnämnden (CEPN) har eller håller på att ta ställning till. Hittills i år har nämnden fått in 17 anmälningar om oredlighet i forskning, det vill säga forskningsfusk, att jämföra med 1–3 ärenden per år normalt.
- Det är all time high och en åttadubbling mot vad vi brukar ha, säger Jörgen Svidén, kanslichef på CEPN, den myndighet som utreder anmälningarna.
Skickar vidare
Vad ökningen beror på vet han dock inte.
- En möjlig förklaring är uppmärksamheten kring Macchiarini-affären och de skriverier om forskningsfusk som följde på det. Att anmälningsbenägenheten ökat.
Därmed inte sagt att det fuskas mer på universitet och högskolor än förut.
- Bara för att anmälningarna blir fler så innebär inte det att det fuskas mer. Det har jag ingen uppfattning om, säger Jörgen Svidén.
Sven Stafström, generaldirektör för Vetenskapsrådet, tror att ökningen till stor del handlar om att universitet och högskolor lämnar ifrån sig fler ärenden till CEPN än tidigare.
- Förut har de valt att utreda och fatta beslut i många av de här ärendena själva, men efter Macchiarini remitterar de dem i högre utsträckning vidare. Macchiarini-affären är ju ett tydligt exempel på när ett universitet fattade ett helt felaktigt beslut, säger han.
Spretande regler
Hur misstänkt forskningsfusk ska hanteras är nämligen oreglerat i Sverige. Det är upp till respektive lärosäte. Varje högskola eller universitet har sina egna regler och det är långt ifrån alla ärenden som går vidare till CEPN.
Det finns alltså ingen vedertagen definition av vad begreppet oredlighet i forskning egentligen innebär. Det som är okej på ett universitet, kan bedömas som fusk på ett annat, något Vetenskapsrådet beklagar.
- Det finns en uppenbar risk för intressekonflikt om universiteten ska utreda sig själva. Det vore mycket bättre med en central funktion, säger Sven Stafström.
För att råda bot på oredan har regeringen tillsatt en särskild utredare som i februari ska presentera ett förslag på hur systemet kan förbättras.
- Det som behövs är en tydlig nationell struktur för hur de här ärendena ska hanteras, säger utredaren Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap.
Fakta: Rektorn avgör fusk
Centrala etikprövningsnämnden (CEPN) instiftades 2010 och har till uppgift att utreda misstankar om oredlighet i forskning (forskningsfusk).
CEPN utser sakkunniga som går igenom ärendet, men granskningen resulterar inte i ett beslut utan i ett yttrande som det aktuella lärosätet sedan får ta ställning till. Huruvida en forskare fälls för oredlighet i forskning eller inte, är således alltid upp till rektorn för det aktuella lärosätet.
Källa: CEPN, med flera.
Fakta: Mer fusk – och forskning
I arbetet med att se över nuvarande system har nästan alla universitet och högskolor svarat på en enkät. Den visar att antalet konstaterade fall av oredlighet var 2,7 fall per år mellan åren 2010 och 2015. Motsvarande siffra mellan åren 1988 och 1997 var knappt ett fall. Å andra sidan har mängden forskning ökat under samma tid, varför utredaren Margaretha Fahlgren har svårt att svara på om mängden fusk faktiskt har ökat.
Källa: Margaretha Fahlgren, regeringens särskilda utredare.
