På onsdagen fattade riksdagen beslut om den kontroversiella grundlagsändringen som gäller utlandsspioneri. Eftersom det handlar om grundlagsändring så behövde minst fem sjättedelar av riksdagen rösta ja.
Det innebär att brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete införs i brottsbalken.
Lagändringen gör att det blir straffbart att röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation.
Förslaget har fått skarp kritik av medieföretag och jurister under de gångna dagarna – men i riksdagen stod en betydande majoritet bakom förslaget.
Kan påverka journalister
Anledningen till att lagändringen är så kontroversiell handlar om att de berörda brotten också införs tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen. Det skulle innebära exempelvis att viss granskande journalistik kan bli olaglig. Bland annat har två kända avslöjanden pekats ut som exempel på sådant som nu kan bli olagligt:
- Ekots avslöjande 2012 om att Sverige hade planer på att hjälpa Saudiarabien att bygga en vapenfabrik. Avslöjandet visade att myndigheten Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i hemlighet arbetat med att planera vapenfabriken i flera år.
- Visselblåsaren Anders Kompass som avslöjade att det förekom sexuella övergrepp på barn inom ramen för en FN-insats i Centralafrikanska republiken.
Brottet ”grov obehörig befattning med hemlig uppgift” kan som längst leda till fängelse i fyra år.
Samtidigt finns det en ”ventil” i lagförslaget, om att gärningen inte ska ”utgöra ett brott om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig”. Det har framförts som ett argument för att journalistiken även fortsatt kommer vara skyddad.
Både SVT och SR har trots detta kritiserat lagen i dess utformning och anser att den hotar demokratin och yttrandefriheten. Även visselblåsaren Anders Kompass har vänt sig emot lagändringen.
– Det är utifrån de erfarenheterna, principerna och rättigheterna som vi har vuxit upp med och agerat genom på olika sätt även jag som tjänsteperson, såväl inom Sverige som inom FN-systemet. Jag blir orolig nu när jag läser om hur detta, inte minst massmedias oro, och tystnaden från politiskt håll, säger han till Aftonbladet.
Enligt TT har den svenska avdelningen av internationella juristkommissionen varnat för att lagen kommer att få en återhållande effekt på visselblåsare och andra viktiga källor för granskande journalister. Inför omröstningen i riksdagen var endast Vänsterpartiet och Miljöpartiet motståndare till lagändringen.
– Det kommer att leda till enorm osäkerhet om vad man kan publicera, folk kommer att censurera sig själva och inte våga vara visselblåsare, sa Jessica Wetterling (V) i riksdagsdebatten enligt TT.
Kristersson försvarar ändringen
Statsminister Ulf Kristersson försvarar dock lagändringen i intervju med TT.
– Det har påpekats under lång tid att det finns en lucka i svensk lagstiftning som gör det svårare för oss att arbeta med andra länder i internationella operationer. Då är det rimligt om Sverige vill vara en del av de operationerna, att vi har en lagstiftning som andra nordiska länder också har och som tar stor hänsyn till journalistiskt arbete och opinionsyttringar, säger han.
TT: Om Sverige säljer vapen till Turkiet och det sen avslöjas att de används i övergrepp mot kurderna, så lär det reta president Erdogan och försämra relationen till Turkiet. Blir det inte ett brott att avslöja?
– Fast det står också uttryckligen i lagen att det inte handlar om att begränsa journalistiskt arbete, utan det handlar om att uppsåtligen vilja skada de här intressena.
TT: Så det skulle vara möjligt även med den här lagen att avslöja sådana övergrepp?
– Ja, det är min bestämda bild och det tycker jag också varit den uttryckliga avsikten med de förändringar som gjorts i lagförslaget, säger Ulf Kristersson.
LÄS MER:V och MP: Skjut upp spionlagen i ett år
LÄS MER:Yttrandefriheten väntas begränsas – det här innebär riksdagens beslut
Fakta: Utlandsspioneri
Med lagändringarna införs brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete i brottsbalken.
Utlandsspioneri kriminaliseras också som tryck- och yttrandefrihetsbrott.
Det blir straffbart att under vissa omständigheter röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller mellanfolklig organisation.
Undantag från straffansvar ska gälla om gärningens syfte är försvarligt, till exempel i journalistiskt eller opinionsbildande syfte eller för att att avslöja övergrepp mot enskilda.
Meddelarfriheten, som ger rätt att straffritt lämna uppgifter för publicering, och anskaffarfriheten begränsas för utlandsspioneri på samma sätt som för spioneri.
Straffet som föreslås för utlandsspioneri är fängelse i högst fyra år. För grovt utlandsspioneri föreslås fängelse i lägst två och högst åtta år.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
TT
