Risk att advokater avlyssnas

ANNONS
|

Polisens hemliga teleavlyssning av misstänkta brottslingar har ökat dramatiskt det senaste årtiondet.

Det är en grundpelare i svensk rätt att en person som är misstänkt för brott ska få prata med sin advokat utan att polisen tjuvlyssnar.

–Det är en självklar rättssäkerhetsprincip–men insynen är obefintlig. Det finns en risk att advokater avlyssnas, säger Anne Ramberg, generalsekreterare i Advokatsamfundet.

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) har nyligen presenterat en rapport där man pekar på flera problem.

Bara en av fem tillfrågade polismyndigheter tar reda på om den som ska avlyssnas har någon advokat innan man sätter igång att lyssna. Därmed blir det svårt att identifiera dem som pratar.

ANNONS

Ett annat problem är att polismyndigheterna har olika rutiner för att dokumentera avlyssning och ibland inte dokumenterar alls vilket försvårar kontroll i efterhand.

Skräder inte orden

Sigurd Heuman, ordförande i SIN, nämner som en av flera svårigheter att nämnden tvingas förlita sig på polisens uppgifter.

–Om någon bestämt sig för att fuska går det inte att kontrollera. Och att vi inte hittat något otillbörligt betyder inte att det inte förekommer, säger Heuman till TT.

Han hoppas ändå att SIN:s tillsyn är "lite avhållande".

Advokatsamfundet, som yttrat sig över SIN:s rapport, skräder inte orden. Man betonar att kontrollen måste förstärkas för att skydda den enskildes rättssäkerhet.

Obehaglig känsla

–Principen om skyddade försvararsamtal får inte under några omständigheter sättas ur spel. Det är ytterst tveksamt om reglerna alltid följs i verkligheten. Vi har sett flera fall av hur tvångsmedel använts på fel sätt eller till och med missbrukats under åren, säger Ramberg.

Advokater ute på rättssalsgolvet har, på grund av den sekretess som omger tvångsmedel, inga säkra belägg för att deras klientsamtal avlyssnas. Flera tror ändå att risken är avsevärd.

ANNONS

–Jag har flera gånger haft den obehagliga känslan. Polisen flyttar fram positionerna för att klara den grova organiserade brottsligheten, säger advokat Ola Salomonsson.

Räcker med misstanken

Hans kollega advokat Johan Eriksson är starkt engagerad i rättssäkerhetsfrågor.

–Det här måste granskas ordentligt, det räcker med blotta misstanken. Försvararsamtal är det mest fredade man kan tänka sig. Jag ringer massor av samtal till mina klienter där vi diskuterar känsliga frågor, säger Eriksson till TT.

Han efterlyser nya, och extremt tydliga direktiv till polisen och anser att någon person med högt förtroende borde gå in och kolla polisens avlyssningsloggar när ett mål är avslutat.

Rikskriminalens chef Klas Friberg vill inte kommentera TT:s uppgifter utan låter hälsa att det krävs domstols godkännande för att polisen ska få avlyssna någon.

Hemliga tvångsmedel är ett samlingsnamn på spaningsmetoder som polisen tar till när man försökt allt annat.

Dit räknas hemlig teleavlyssning (man lyssnar på en misstänkts telefonsamtal), hemlig teleövervakning (man kollar vilka personer/telefoner som har kontakt), hemlig rumsavlyssning ("buggning"), hemlig kameraövervakning och postkontroll.

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) kom till 2008. Nämndens uppgift är att kontrollera hur de hemliga tvångsmedlen används.

Källa: SIN (TT)

ANNONS