De socialdemokratiska kommunalråden i Stockholm, Göteborg och Malmö varnar för konsekvenserna för landets kommuner om inte staten skjuter till mer generella statsbidrag.
– Just nu tvingas många av oss att välja mellan direkt skadliga nedskärningar, gå med olagliga underskott eller höja skatter för låginkomsttagare i en tid av hög inflation. Det är tre riktigt dåliga alternativ, säger Karin Wanngård, finansborgarråd i Stockholm.
Och om läget är så pressat för de här tre stora städerna, är det än värre för mindre kommuner, betonar de.
Inga besked
De hade hoppats på att finansminister Elisabeth Svantesson (M) skulle ha haft med sig ett besked om ytterligare statsbidrag för nästa år när hon presenterade vårpropositionen tidigare i veckan. Intresseorganisationen SKR befarar att kommuner och regioner kommer att gå med 24 miljarder i underskott nästa år om inget görs, och värst ser det ut för regionerna, som ansvarar för sjukvården.
Skolminister Lotta Edholm (L) har bemött Stockholms kritik med att staden prioriterar fel, kommunen borde använda sitt överskott i stället för att spara på grundskolan.
Karin Wanngård medger att det finns ett överskott, bland annat på grund av markförsäljningar, men lagstiftningen begränsar hur pengarna kan användas för driftsbudgeten.
– Vi ligger precis och tangerar vad regelboken säger är okej, säger hon.
Vill undvika höjd skatt
Ett alternativ till nedskärningar är att höja kommunalskatten, men det är inget som tilltalar de tre, eftersom kommunalskatten slår särskilt hårt mot låginkomsttagare.
– Vi har inga sådana planer, men det klart den här situationen är oerhört pressad, säger Jonas Attenius, kommunstyrelsens ordförande i Göteborg.
I förlängningen kan dock skattehöjningar bli nödvändiga för att freda välfärden.
– Men jag tror att många kommuner kommer att känna sig nödgade att höja skatten, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande i Malmö.