- Vårt uppdrag handlar om brottsligheten, inte om åsikterna. Med det sagt tittar vi ju också på stödbrottslighet och de som uppmanar till brott. Men det måste vara ett brott, det är det vi utgår från, säger Ahn-Za Hagström, senior analytiker vid Säkerhetspolisen, till TT under Almedalsveckan.
Antalet som rekryteras in i våldsbejakande islamistiska miljöer har tiofaldigats till cirka 2000 på mindre än ett decennium. En av inkörsportarna till radikalisering är salafismen – en rörelse inom islam som inte är uttalat våldsbejakande men som samtidigt kan innefatta starka antidemokratiska element.
Hämtar idéer
I en färsk studie från Försvarshögskolan beskrivs djupa sociala band mellan aktörer ur respektive miljö. Något som bekräftas av Säpo.
- Vår erfarenhet från extremistmiljöerna är att det finns sådana band. Sedan i vilken utsträckning det påverkar själva brottsligheten konkret, det är svårt att säga, säger Ahn-Za Hagström.
I många fall hämtar dock de brottsaktiva individerna sina idéer, inspiration och den ideologiska skolningen från aktörer som själva inte begår brott, säger hon.
Hon ger inte uttryck för någon oro med anledning av att antalet salafister nu enligt forskarna räknas i tiotusental.
- Vi ser också att storleken på extremistmiljöerna växer. Sedan är det inte antalet i sig som avgör hur stort hot en extremistmiljö utgör. Det är flera andra parametrar som inverkar i den bedömningen, säger hon.
Enligt forskarna har salafismen vuxit sig stark på flera platser i svenska städer de senaste åren. Ideologin sägs fylla ett vakuum i segregerade områden, vilket Säpo också sett exempel på i extremistmiljöerna.
- Det handlar om tillhörighet, gemenskap, att få en situation där man faktiskt fyller en funktion, att vara en del i ett större sammanhang, säger Ahn-Za Hagström.
Inte närvarande
Säpo är ofta inte närvarande i de områden där grogrunden till radikal islamism finns.
TT: Är det ett problem att ni inte är på plats?
- Jag upplever inte att det är så. Det finns andra aktörer som gör det här bättre, framför allt polis och civila aktörer. Erfarenhetsmässigt vet vi att gärningspersoner på ett eller annat sätt i någon fas uttrycker vad de tänkt göra, och det gör de ju till vänner, familjen, i skolsammanhang, sociala myndigheter – som då har en bättre chans än vi att fånga upp de här signalerna, säger Ahn-Za Hagström.
Fakta: Salafism och jihadism
Salafism och salafistisk jihadism har utvecklats och vuxit sig starka på flera platser i svenska städer.
Antalet våldsbejakande islamister har tiofaldigats till cirka 2000 på mindre än ett decennium, och antalet salafister räknas enligt forskare i tiotusental.
Salafistisk jihadism förespråkar en militant version av islam, medan salafism är en bokstavstrogen trosinriktning inom sunnitisk Islam med en strikt syn på odelbar gud och total underkastelse för guds lagar.
Att vara salafist innebär inte att man per automatik är extremist eller våldsbejakande, men salafism har i vissa fall visat sig utgöra grogrund för våldsbejakande jihadism.
Några uppmärksammade händelser från den svenska salafist-jihadistiska miljön är det omfattande resandet till jihadistiska grupper i Mellanöstern, samt terrorattentaten på Drottninggatan i Stockholm 2010 och 2017.
Källa: FHS
