Riskbedömning vid blodgivning ska göras om och bli lika för alla som byter sexualpartner. Arkivbild.
Riskbedömning vid blodgivning ska göras om och bli lika för alla som byter sexualpartner. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg /TT

Smidigare blodgivning – oavsett sexpartner

Män som har sex med män ses som en särskild riskgrupp vid blodgivning, även de som lever monogamt. Men nu är förändringar på gång.
– Blodgivningen kommer att bli mer jämlik, säger Linda Savolainen, utredare på Socialstyrelsen.

ANNONS

I dag är karenstiden sex månader för den som har utsatts för risk för smitta. Att tillhöra gruppen män som har sex med män är en av de faktorer som anses utgöra en risk, vilket har försvårat blodgivning för denna grupp.

Nu kommer riskbedömningen att göras om och karenstiden bli densamma för alla som byter sexualpartner.

– Karenstiden för den som byter partner kommer att bli fyra månader för alla, oavsett kön och sexuell läggning, säger Linda Savolainen, utredare på Socialstyrelsen.

En förutsättning för att så kallad individbaserad blodgivning ska kunna genomföras är enligt Socialstyrelsen att en ny och känsligare metod för screening av blodgivare, så kallat NAT-test, införs. Med den testmetoden kommer smittor att kunna upptäckas snabbare och förkorta perioden från att en blodgivare har blivit smittad till dess att smittan upptäcks.

ANNONS

Det är ännu oklart när den förändrade riskbedömningen kan bli verklighet.

– Förändringarna kräver en ändring i Socialstyrelsens föreskrifter om blodgivning och att NAT-test införs. Det är prioriterat och arbetet har påbörjats, men jag kan inte säga exakt hur lång tid det kommer att ta, säger Linda Savolainen.

Ett flertal länder, både i och utanför EU, har infört individbaserad riskbedömning för blodgivare. Socialstyrelsen har samlat in erfarenheter från dessa länder och utrett vilken modell som kan införas i Sverige med bibehållen patientsäkerhet. Utredningen har gjorts på uppdrag av regeringen.

Fakta: Nuvarande karenstid vid blodgivning

Den som ska ge blod får fylla i en hälsodeklaration. Där ska anges om personen på något vis kan ha varit utsatt för blodsmitta.

Om man har blivit smittad så kan man befinna sig i den så kallade fönsterperioden, det vill säga den tid det tar från smittotillfället till dess att en eventuell smitta är påvisbar vid en provtagning. Karenstiderna är till för att eventuell smitta ska kunna bli påvisbar.

Blod får lämnas tidigast sex månader efter att det har funnits hög risk att ha blivit utsatt för en infektionssjukdom som kan överföras via blod. Med hög risk avses exempelvis om en person har haft sex med någon i utbyte mot pengar, droger eller annan ersätt­ning, en man som har haft sexuellt umgänge med en man, en kvinna som har haft sexuellt umgänge med en man som har el­ler har haft sexuellt umgänge med en man.

Källa: Socialstyrelsen

ANNONS