Stress faktor bakom ökning av viltolyckor

Oktober och november är de månader då det sker flest olyckor med rådjur, älg och vildsvin. Försäkringsbolaget If räknar med 16 000 incidenter, motsvarande över 250 per dag, de kommande månaderna.

– Viltolyckorna ökar varje år och det finns ingen klar evidens vad det beror på, men en generell uppfattning är att det hänger ihop med att antalet bilar har ökat, säger Erica Broström, ansvarig för jakt- och viltfrågor i polisregion Bergslagen.

Hastigheten är en betydande faktor för att upptäcka vilt vid sidan av vägen.

– Upplevelsen är att folk har mer bråttom och är man stressad, kör lite för fort och har koll på sin telefon i stället för bilkörningen, då hinner man inte det.

Ökade hastigheter

Rådjuren står för överlägset flest viltolyckor i trafiken. Risken att stöta på rådjur, älg och kronhjort är störst vid skymning och gryning – med andra ord när trötta och stressade trafikanter vanligtvis är på väg till och från jobbet. Vildsvin och grävlingar är däremot mer aktiva på natten.

Att det är mängden fordon, ökade hastigheter i kombination med stora viltstammar som står bakom de många viltolyckorna bekräftas av Kenneth Kronberg, ansvarig för Nationella viltolycksrådet i region Stockholm/Gotland.

– Vi har slutat köra bil och åker med. Vi förlitar oss på fyrhjulsdriften, abs-bromsar och antisladdsystem. Lägg därtill en telefon som det måste tittas i hela tiden.

– Bilarna har dessutom blivit tyngre, det är fler kilon som ska stanna på samma sträcka, men eftersom vi kör fortare så har vi inte en chans, säger han.

Sämre viltkunskap

Han noterar också en betydligt försämrad viltkunskap, där SVT:s långsam-tv-program "Älgvandringen" för många utgör enda referens till vad som rör sig i skogen.

– Vägen går genom skogen, det är inte skogen och träden som står vid sidan av vägen. Bilister behöver bli bättre på att placera blicken vid sidan av vägen och tänka vilt, säger Kenneth Kronberg.

Viltstängsel är ett effektivt sätt att hålla djur borta från vägarna. Enligt Erica Broström halveras olycksrisken.

– Men det är också barriärer som begränsar rörligheten. Dessutom är det en dyr lösning, säger hon och får medhåll av Kenneth Kronberg:

– Vi kommer inte att kunna bygga viltstängsel över hela landet, det är många hundra mil som skulle behövas.

I stället står hoppet till den tekniska utvecklingen.

– Med hjälp av termiska sikten skulle bilarna själv kunna läsa av och identifiera olika djurarter vid sidan av vägen och varna eller bromsa på något sätt, säger Kenneth Kronberg.