Efter en sju timmar lång debatt klubbade riksdagen på tisdagskvällen försvarsavtalet med USA.
Försvarsminister Pål Jonson (M) uppger att avtalet kommer att tas i bruk i höst. Enligt avtalet ges amerikanska styrkor rätt att bland annat lagra ammunition och ha närvaro på 17 utpekade anläggningar.
Exakt hur den rätten kommer att utnyttjas i praktiken styrs av de förhandlingar Försvarsmakten och EUCOM, som ansvarar för USA:s militära operationer i Europa, kommer inleda i augusti.
– Jag ser inte framför mig att alla 17 platser kommer att användas på samma gång. Vissa platser kommer sannolikt inte att användas alls, sa Pål Jonson efter tisdagens DCA-debatt.
Tror Sverige vill sjösätta samarbeten i DCA tidigt
Robert Dalsjö är reservofficer och forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Han har följt debatten om DCA, Defense Cooperation Agreement, på nära håll och misstänker att inblandade myndigheter och departement i närtid vill göra praktik av teori.
– Jag tror att man försöker sjösätta en del samarbeten med amerikanerna så snabbt som möjligt, så att de har funnit sin initiala form före presidentvalet, säger Robert Dalsjö.
Forskaren: Vill etablera mönster innan Trump
Det 60:e amerikanska presidentvalet hålls tisdag 5 november. Dit är det fyra och en halv månad. Det troliga är att valet kommer stå mellan Demokraternas Joe Biden och Republikanernas Donald Trump.
– Jag spekulerar. Tänk att Trump vinner valet och är allmänt fientlig till Nato och Europa. Det är lite svårare att riva upp samarbeten som finns än att stoppa ett som inte existerar.
Han tillägger:
– Jag tror att de vill hinna etablera mönster och få något på plats innan det eventuellt blir Trump.
”Har inte ens varit på de här ställena”
Robert Dalsjö delar försvarsminister Pål Jonsons bild av att några av de utpekade anläggningarna kommer bli oanvända.
– Det är inte så att Pentagon står på startlinjen med massa kanoner redo att skicka till Sverige. Jag kan tänka mig att amerikanerna inte ens har varit på de här ställena, säger militärexperten.
Därför, menar han, behöver USA skicka team till de olika platser de ämnar använda, för att kartlägga behoven och var eventuella förråd och stängsel kan behöva uppföras.
Forskningsledaren om DCA
Robert Dalsjö är forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI och beskriver den omsvängning som har skett i svensk försvarspolitik de senaste åren, vilket enligt honom är en konsekvens av Vladimir Putins aggression och krig i Ukraina.
”Min kollega Mike Winnerstig talar om två logiker. Den ena handlar om att undvika att reta ryssen, att inte göra något som verkar provocerande och att det är på det sättet vi når säkerhet.”
”Den andra logiken är att det är ingen idé att vara snäll mot ryssen, för han är dum i alla fall och att det enda man kan göra är att avskräcka honom.”
”DCA är den senare logiken.”
Dalsjö: ”Fler amerikaner i baren på stadshotellet”
Robert Dalsjös bild är att den amerikanska närvaron kommer bli tydlig på de orter anläggningarna finns.
– Jag har tidigare sagt att det kommer synas mer amerikanska militärfordon på svenska vägar och fler amerikaner i baren på stadshotellet på lördagar, säger Robert Dalsjö.
Enligt honom finns både för- och nackdelar med DCA för svensk del.
– Fördelarna är att vi snabbare kan få hjälp från USA om det finns hot mot oss eller mot regionen, och att vi smidigare kan öva för att förbättra vår gemensamma förmåga.
– Nackdelarna är att vi får maka på oss lite grand; att man inhägnar ett område innanför det redan inhägnade området. Det kommer bli lite fler dagar med övningar där svampplockarna får stanna hemma, säger Robert Dalsjö.
Enligt ditt sätt och se på saken, fanns det något alternativ till DCA?
– Hade Sverige valt att säga nej hade vi märkt ut oss genom att vara motvalls. Alla våra grannländer har valt att sluta sådana här avtal.
LÄS MER:Ledord från Trump när Ungern tar över i EU
LÄS MER:Att Donald Trump skulle vilja träna är mindre troligt
